Regeringens oro för ryska kärnvapen

Olof Svensson

Ryska kärnvapen oroar regeringen, enligt interna dokument. 

Oron gäller den uppskruvade ryska retoriken – men även förekomsten av kärnvapen under militärövningar i Sveriges närhet.

– Det är mycket intressant. Västeuropa är väldigt sårbart för kärnvapenpåtryckningar från Putin, men få regeringar i väst har tagit upp det här offentligt, säger Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan.

Ryska kärnvapen pekas ut som speciellt alarmerande för säkerheten i Sveriges närområde, enligt interna dokument från Utrikesdepartementet som Aftonbladet har tagit del av. "Ett oroväckande inslag i det skärpta säkerhetsläget i närområdet är den ökade roll kärnvapen återfått, i rysk politisk retorik men även i militär övningsverksamhet" står det i materialet.

Det konstateras att Sverige ska fortsätta att engagera sig i processer för nedrustning. Bland annat för att kärnvapenstater ska "sänka beredskapsnivåerna i sina vapenarsenaler". Sverige kommer bland annat att delta i FN:s framtida förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen.

I materialet står det också att Sverige söker att engagera Ryssland på tjänstemannanivå "i dialog med NIS-agendan". NIS är en enhet på UD som arbetar med nedrustningsfrågor.

Byggt upp en stark kärnvapenkapacitet

Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan med fokus på Ryssland, tycker att avsnittet om kärnvapenhotet i dokumenten är mycket intressant.

– Det har funnits forskare som lyft problemet men väldigt få regeringar har tagit upp det här offentligt, säger han.

Han pekar på att Ryssland sedan slutet på 90-talet flera gånger har moderniserat sina kärnvapen. Ett exempel är de två korvetterna som kan bära kärnvapen och som nyligen flyttades i Östersjön och tros ligga i Kaliningrad.

– Allt tyder på att de har byggt upp en kärnvapenkapacitet som är mycket stark. De har en kärnvapenstrategi och det är en stor kontrast mot väst som i princip inte har tänkt i termer av kärnvapen sedan Kalla krigets slut. Ryssland har också brukat det här i övningar. 2013 simulerade de två kärnvapenangrepp med bombflyg mot Sverige, säger Tomas Ries.

I dokumenten från regeringskansliet står det vidare att Sverige ska undvika att dras med i retorisk upptrappning "avseende läget i vårt närområde som leder till ordkrig, missförstånd eller bidrar till rädsla hos allmänheten." Sveriges hållning till Ryssland ska karakteriseras av "fasthet, kyla och lugn".

Det konstateras visserligen att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt. Däremot kan kriser eller incidenter som inbegriper militära maktmedel och angreppshot aldrig uteslutas. "Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde", står det i dokumenten.

"Kommenterar inte läckta papper"

Tomas Ries delar även den bedömningen. Att Ryssland skulle angripa Sverige enskilt tycker han inte är sannolikt.

– Däremot kan det ske en kris i Östersjöområdet som eskalerar, då uppstår det en väldigt farlig situation. Det som har hänt sedan Ukraina 2014 är att väst har börjat inse att vi är otroligt sårbara för kärnvapenpåtryckningar från Putin. Han kan tvinga oss till eftergifter genom att hota med kärnvapen.

Utrikesminister Margot Wallströms pressekreterare Pezhman Fivrin säger att dokumentet är internt material.

– Vi kommenterar inte läckta arbetspapper, men generellt kan sägas att ryskt agerande i Östersjöregionen har försämrat det säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt närområde. Det är därför vi stärker våra internationella samarbeten, lägger mer resurser på vårt nationella försvar och arbetar för mer förtroendeskapande och förutsägbarhet i vårt närområde samt driver frågan om kärnvapennedrustning tydligt och aktivt, säger han.