Studie tar tempen på vinterkräksjukan
Publicerad 2019-10-25
Handhygien är inte tillräckligt för att förebygga vinterkräksjuka i sjukhusmiljöer – även ventilationssystem och luftkvalitet behöver prioriteras, visar en ny studie vid Lunds universitet.
Vinterkräksjuka, orsakad av norovirus, anses i dag vara den enskilt vanligaste orsaken till smittsamma diarrésjukdomar världen över. Endast några få viruspartiklar krävs för att smitta och endast ett gram avföring kan rymma uppemot tio miljarder virusartiklar. Carl-Johan Fraenkel, infektionsläkare och vårdhygienläkare, disputerar med en avhandling vid Lunds universitet som undersöker olika aspekter kring vinterkräksjukans spridning på sjukhus.
– Jag blev förvånad över hur stor andel av sjukhuspersonalen som drabbades, säger han.
Luftsmitta vanligt
I sjukhusmiljöers torra luft orsakar norovirus stora problem genom sin smittsamhet. Carl-Johan Fraenkels studie visar att risken för utbrott ökar om patienten delar rum med andra patienter, är över 80 år, har annan sjuklighet, insjuknar på avdelningen eller kräks.
Mellan 2017 och 2018 samlade Fraenkel tillsammans med Lunds Tekniska Högskola in luftprover från patienter som drabbats och just kräkning tror han kan vara nyckeln till att förstå varför viruset sprider sig så framgångsrikt i just sjukhusmiljöer.
– Vi såg att det var vanligt med noroviruset i luften under eller före utbrott på avdelningen, allra vanligast om patienten nyligen kräkts. Vi kan inte riktigt visa orsakssamband, men det skulle kunna vara så att luftsmitta är vanligare än vad vi tidigare trott, säger han.
Carl-Johan Fraenkel vill inte gå så långt som att kalla vinterkräksjukan för en rakt igenom luftburen smitta, något som ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet försöker bringa klarhet i och publicera 2021. Klart är att det inte krävs många viruspartiklar för att en person ska insjukna, säger han.
– Det skulle kunna räcka att andas in dem under en kort stund, säger Carl-Johan Fraenkel.
"Perfekta smitta"
Han kallar noroviruset för "den perfekta smittan". Studien vittnar i och för sig om en avmattning i virusutvecklingen på senare år, men det är oklart om trenden är tillfällig eller ihållande. Viruset är stabilt och svårt att ta död på med desinfektionsmedel, och vårt immunförsvar kan inte heller kapabelt att skapa något långvarigt skydd mot nya norovirusvarianter.
Sjukhusmiljöns fokus på handhygien är kanske inte tillräckligt för att få bukt med norovirus, som Carl-Johan Fraenkels studie visar frodas i den torra luften där partiklar generellt är mindre och färdas lättare.
God handhygien är således inte tillräckligt, konstaterar han:
– Det kan finnas andra saker utöver handhygien som vi måste arbeta med också, som till exempel sjukhusens ventilationssystem.