Fyra får mer för att hejda välfärdsbrott

helskärm

Fyra myndigheter får höjda anslag för att bekämpa välfärdsbrott. En stor utredning tillsätts också för att komma åt brister i folkbokföringen.

– Varje brott skadar tilltron till den generella välfärden, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen presenterar åtgärder för att bekämpa brott mot bidrags- och skattesystemen, men även mot skatteundandragande.

Bland annat ska Skatteverket, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Arbetsmiljöverket få höjda anslag i budgeten för 2020 med sammanlagt 111 miljoner kronor.

Ekobrottsmyndighetens tillskott ska öka förmågan att utreda och lagföra välfärdsbrott. Arbetsmiljöverket ska göra fler inspektioner på arbetsplatser.

För Skatteverkets del handlar det om att stärka arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen, som ofta används av personer som begår välfärdsfusk. För det får verket 56 miljoner nästa år och 96 miljoner 2021.

– Det är bra beslut, för att höja kvaliteten i folkbokföringsregistret, säger Peter Sävje, chef för avdelningen för folkbokföring och fastigheter på Skatteverket.

Lätt att luras

Regeringen tillsätter också en utredning om folkbokföringen som ska vara klar våren 2021. Den ska identifiera brister som utnyttjas av kriminella och mindre nogräknade för att begå brott mot välfärdssystemen. Uppgifterna som finns i folkbokföringen om var folk bor, det vill säga är skrivna, tas som en sanning av myndigheter och andra som använder de uppgifterna. Men det är relativt lätt för en person att ge fel uppgift om var han eller hon bor, att använda flera identiteter eller att helt enkelt skriva sig i någon annans bostad, utan att personen som bor där vet om det.

Utredningen ska även lämna förslag om ett säkrare system för så kallade samordningsnummer. Det är ett slags personnummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige.

Fusk med samordningsnummer har varit känt sedan länge. Till exempel pekade Skatteverket på problemet i en rapport 2017.

E-betalning vid rotjobb

Regeringen föreslår nu också krav på elektronisk betalning vid rot- och rutjobb från den 1 januari 2020, eftersom sådana betalningar är lättare att spåra.

Regeringen lade dock fram förslaget i en lagrådsremiss redan i maj 2018.

Regeringen aviserar även ett förslag om att tillfälligt inhyrda arbetstagare från utländska företag utan driftställe i Sverige ska betala skatt här. Bedömning är att förslaget ökar skatteintäkterna med 700 miljoner kronor.

Den nya regeln är tänkt att träda i kraft 1 januari 2021. Men även detta förslag skickades ut som en lagrådsremiss redan i maj 2018.

– Vi har haft en övergångsregering, förklarar Andersson.