Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Ny klyfta kan avgöra valet

LONDON. Glöm klyftan mellan arbetarklass och medelklass.

Den nya klyftan i brittisk politik går mellan de unga och de äldre.

Mönstret från folkomröstningen om brexit ser ut att upprepa sig i parlamentsvalet.

OPINIONSLÄGET JUST NU

Traditionellt har Storbritannien alltid varit ett stenhårt klassamhälle. Fram till rätt nyligen röstade britterna väldigt mycket efter klassgränserna.

Arbetarklassen röstade på labour och medelklassen på de konservativa.

Första gången som väljarna frångick detta mönster på allvar var i folkomröstningen om brexit för ett år sedan. I analyserna av resultatet kunde man väldigt tydligt se hur de unga väljarna röstade för att stanna kvar i Europa medan de äldre ville lämna.

75 procent i åldergruppen 18–24 röstade för att stanna medan 60 procent av de över 65 år röstade för att lämna.

Röstar inte

Att de unga väljarna inte är lika benägna att gå till vallokalerna som de äldre var en avgörande orsak till att brexit vann. Om de hade röstat i lika stor utsträckning som de äldre hade stanna kvar-sidan kunnat gå segrande ur omröstningen.

Nu ser samma mönster ut att upprepas i nyvalet på torsdag.

I en mätning gjord av opinionsinstitutet You Gov leder Labour stort bland unga väljare. I åldergruppen 18–24 år säger hela 69 procent att de tänker rösta på labour. I samma åldergrupp är det bara tolv procent som tänker rösta på de konservativa. De ger labour ett försprång på 57 procent.

I väljargruppen över 65 år är det 64 procent som säger att de tänker rösta för Theresa May. Medan bara 20 procent föredrar Jeremy Corbyn.

Högutbildade

röstar labour

En annan intressant trend är att ju högre utbildning en väljare har desto mer benägen är hen att rösta på labour. Partiet gör betydligt bättre ifrån sig bland de högutbildade än de som inte har någon utbildning utöver grundskola.

Labours största problem är att de unga väljarna inte alls är lika benägna att gå till vallokalen. I valet 2015 avstod 57 procent av registrerade väljare i åldergruppen 18–24 från att rösta. Bland de som var över 65 år var det bara 22 procent som stannade hemma.

Den normala förklaringen till skillnaden brukar vara att det unga är ointresserade av politik och därför inte röstar.
Matt Henn, professor vid Nottingham Trent University har en annan förklaring.

Svårare sits

– De unga tror helt enkelt inte att deltagande i valet kommer att ändra deras liv till det bättre, säger han till CNN. De litar inte på politikerna.

Skälet menar han är att den ekonomiska klyftan mellan unga och äldre ökar. Den har på många sätt ersatt klyftan mellan arbetarklass och medelklass.

– De unga i dag är i en mycket svårare sits än tidigare generationers unga. Bostadsmarknaden är dyr och riskabel, arbetsmarknaden består av korttidsjobb och skillnaden växer mellan vad unga och äldre tjänar.

Till det kan läggas att dagens unga sannolikt kan räkna med betydligt sämre pension.

Därför är det kanske inte så konstigt att många unga tar till sig labours budskap om att utjämna klyftorna och solidariskt dela på de värden som skapas i samhället.

Spretande mätningar

På samma sätt försvarar de äldre sin mer välbärgade position genom att rösta på de konservativa.

Labour vill höja skatterna för de rika. De konservativa vill sänka dem.

Opinionsmätningarna inför valet på torsdag spretar enormt. Några förutspår en överväldigande majoritet för de konservativa. Andra hävdar att labour knappar in med resultatet att ingen majoritetsregering går att bilda.

Så frågan är; kan man lita på opinionsmätningarna?

Skillnaden förklaras till stor del av att de olika opinionsinstituten väger ungdomsrösterna olika. De som hävdar att det nästan är dött lopp räknar med att unga ska rösta i samma utsträckning som äldre.

Protest

De som förutspår klar konservativ seger har viktat sina mätningar för att de unga inte är likna benägna att rösta. De utgår från att det blir samma sak den här gången.

Andra tror att fler unga ska rösta den här gången som en protest mot brexit.

Klyftan må se annorlunda ut men en seger för Theresa May är ändå den mest troliga utgången.