Efter år av trakasserier – i Sverige känner Suma sig trygg

Maja K Nilsson

helskärm

För första gången kan Suma röra sig fritt på gator och torg och känna sig trygg. Det är så som hon beskriver sin tid i Sverige.

Hon är transkvinna och flydde från Egypten 2004, men trots en lång väg till Sverige, kantad av våld, så hotar nu utvisningsbeslut från Migrationsverket.

– Har allt varit förgäves? Ska jag aldrig få känna mig trygg? säger Suma.

Suma Abdelsamie, 39, växte upp i Egypten som man. I dag identifierar hon sig och lever som kvinna, men vägen till att accepteras som transkvinna har varit lång.

Vid 14-års ålder började allt. Hon uppger att hon misshandlades svårt av en anhörig.

– Mitt huvud klämdes mot en vägg, det var så illa att sjukhuset inte trodde jag skulle överleva, berättar hon.

Att vara transkvinna är inte accepterat i Egypten. Misshandeln fortsatte och familjen avvisade henne. Suma tog beslutet att lämna Egypten och åkte till Kuwait för att arbeta.

– Men efter ett tag greps jag och skickades tillbaka till Egypten. Bara på grund av att jag är en transperson, säger hon.

Byggde nätverk i för HBTQ-flyktingar

Suma flydde snart landet igen och åkte till Turkiet. Där engagerade hon sig och byggde upp nätverk för att stötta och hjälpa HBTQ-personer på flykt. Men trakasserierna fortsatte.

I ett nytt försök att bli respekterad och försöka skapa sig ett liv åkte hon till Grekland – där hon greps i samband med en id-kontroll. I häktet angreps hon av både polis och medfångar, uppger hon.

– Jag bara grät och skrek så till slut satte de mig i en isoleringscell. Där satt jag i fem timmar innan jag släpptes.

Grekland gav henne flyktingstatus, men när hon försökte anmäla överfallen hon vittnar om ska hon ha kallats galen. Brotten förblev outredda.

– Jag togs inte på allvar, det jag berättade viftades bort.

Sökte efter trygghet i Sverige

Suma gav inte upp, hon tog sig snart vidare till Sverige i jakten på trygghet. Efter år av hot, övergrepp och våld lider hon av sömnsvårigheter, depression och post-traumatisk stress. Enligt ett psykologintyg som Migrationsverket tagit del av bör Suma få psykologisk behandling i en säker och trygg miljö där hennes könsidentitet respekteras.

I november 2016 sökte hon asyl i Sverige.

– Dåliga saker har hänt mig, väldigt väldigt dåliga saker. I Sverige, för första gången någonsin, tog polisen mig på allvar. I hela mitt liv har folk berättat för mig hur jag ska bete mig och hur jag ska vara, här låter folk mig vara.

I Sverige har hennes engagemang fortsatt och är hon aktiv i RFSL Newcomers Stockholm, ett nätverk för HBTQ-flyktingar.

Men eftersom hon redan fått flyktingstatus i Grekland har Migrationsverket utifrån Dublinförordningen beslutat att hon ska tillbaka till Grekland.

Suma har överklagat beslutet men är inte hoppfull.

– De har redan sagt att det troligen kommer bli ett negativt besked och då kommer jag bli skickad till en förläggning och sedan till flygplatsen. I Grekland kommer jag vara bostadslös, jag kommer få leva på gatan, där överlever man inte som transperson.

Flyktinghandläggaren: ”en extra utsatt grupp”

I Migrationsverkets beslut skriver man att det måste framstå som stötande ur ett humanitärt perspektiv för att Sumas asylfråga ska prövas i Sverige.

Trots Sumas redogörelse om våldtäkt och misshandel i Grekland som inte utretts av landets myndigheter, anser verket inte att det är skäl nog.

Verket anser att de grekiska myndigheterna är kapabla att skydda henne.

Stig-Åke Petersson, flyktinghandläggare på RFSL, menar att transpersoner är utsatta i Grekland men att Dublinförordningen väger tungt.

– Homo- och bisexuella är utsatta i Grekland men transpersoner är en extra utsatt grupp eftersom de är lättare att identifiera. De har en svår situation med diskriminering och trakasserier, berättar han.

Misshandel och godtyckliga gripanden

Sumas berättelse om tiden i Grekland är inte unik. 2013 skrev Amnesty en rapport om att polisens ingripande mot transpersoner i landet eskalerat. ECRI, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, släppte en rapport 2015 där flera enskilda berättelser av misshandel och polisbrutalitet av transpersoner tyder på att det är systematiskt.

– Det finns flera exempel som visar att polisen godtyckligt griper och misshandlar transpersoner. De tas sedan inte på allvar och det leder inte till någon rättsprocess. När man utvisar transpersoner till Grekland enligt Dublinförordningen så måste man titta på och beakta de faktiska uppgifterna, säger Stig-Åke Petersson.

För Suma ligger nu hennes öde i Migrationsdomstolens händer.

– Jag har blivit avvisad av min familj, blivit avvisad av länder. Jag behandlas som en kriminell, inte som ett offer. Har allt detta varit förgäves? Ska jag aldrig få känna mig trygg?