60 000 flyktingar fick uppehållstillstånd – så många har fått jobb
Uppdaterad 2019-10-11 | Publicerad 2019-10-03
- Nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015.
- ”Flyktingkrisen” var på allas läppar – och förändrade vårt land i grunden.
- Men vad hände med de som kom hit? Var lever de i dag? Hur många har jobb? Och vad hände i kommunerna där de placerades? Det handlar den här granskningen om.
En av tio personer av de asylsökande som kom under flyktingkrisen hade jobb efter två år i landet.
Det visar SCB:s senast tillgängliga statistik från slutet av 2017.
– Vi kommer få en mer USA-liknande arbetsmarknad med en ökad andel enklare jobb, det är enda sättet om vi ska lyckas med integrationen, säger professorn Per Lundborg.
”En hållbar asylpolitik förutsätter också att den som beviljas uppehållstillstånd möter ett inkluderande samhälle där varje individ utifrån sina förutsättningar och utan allt för lång väntan, kan uppnå egen försörjning, självständighet och deltagande i samhällslivet.”
Så formulerar regeringen sina mål med asylpolitiken. Men den målsättningen är långt borta för många av de som kom under flyktingkrisen 2015.
Drygt 163 000 personer sökte asyl i landet och som mest anlände 10 000 asylsökande i veckan, främst från Syrien, Afghanistan och Irak.
Med hjälp av SCB:s integrationsdatabas för sjukförsäkring och arbetsmarknadsstudier (LISA) har vi bland annat tagit fram statistik över försörjning för dem som kom 2015 och som i dag har permanent uppehållstillstånd. SCB:s senast tillgängliga siffror är från 2017–12–31, det vill säga minst två år efter att de asylsökande kom till Sverige.
- I gruppen över 15 år, 40 019 personer, fick 4 574 personer sin försörjning från arbete, visar SCB:s senaste statistik.
- 9 970 personer fick studiemedel
- 18 405 fick kommunalt försörjningsstöd.
Aftonbladets granskning visar även att :
- Åtta av de tio kommuner som tog emot flest asylsökande 2015 har högre arbetslöshet än riksgenomsnittet och alla tio har en högre andel av befolkningen som lever på bidrag.
- Ljusnarsberg i Örebro län var den kommun som tog emot allra flest asylsökande, 230 per 1000 invånare. Där är den öppna arbetslösheten drygt 10 procent och antalet bidragsförsörjda är 22,9 procent.
- I Norberg som tog emot näst flest i förhållande till sin storlek är arbetslösheten 8,6 procent och bidragsförsörjningen uppgår till 16,9.
– Många av de som kom 2015 och som var välutbildade har flyttat vidare, vi har därför ett stort matchningsproblem på arbetsmarknaden, säger kommunalrådet Johanna Odö.
– Industrierna har ett mycket begränsat behov av personer helt utan erfarenhet och utbildning.
Kommunen är en stor arbetsgivare i Norberg, men inte heller där finns det särskilt många jobb för någon som är ny i landet.
– Även om vi hade pengar för att anställa fler så skulle vi inte finna de personerna bland de som står utanför arbetsmarknaden i vår kommun i dag, säger Johanna Odö.
Nationalekonomen och professorn Per Lundborg anser att lösningen för snabbare integration finns i fler enklare jobb som inte kräver utbildning.
– Sverige är ett av världens mest högteknologiska länder där vi rationaliserat bort enklare jobb. Därför är kunskapsgapet för stort för många av de flyktinginvandrare som kommer hit.
Per Lundborg ser framför sig en arbetsmarknad som mer liknar den i USA.
– Det är enda sättet om vi ska lyckas med integrationen annars kommer vi under en lång tid att ha en stor grupp utanför arbetsmarknaden.
Men Lundborg är inte oemotsagd.
– Först och främst så kommer de enklare jobben att rationaliseras bort och ersättas av billigare och mer effektiv teknik, säger Hans Lööf, även han professor i nationalekonomi, men vid KTH.
– Det finns internationell forskning som snarare tyder på att man stigmatiserar en del av befolkningen med arbeten som inte når upp till någon slags miniminivå, säger han.
Sverige har en högre sysselsättningsgrad bland människor som kommit som flyktinginvandrare än andra europeiska länder.
Sverige är ett högkostnadsland
– Sverige är ett högkostnadsland. Det är dyrt att leva här, om du då har en grupp som inte klarar sina levnadskostnader genom det arbete de utför måste de ändå gå till socialen för att få hjälp med sin försörjning.
Hans Lööf jämför flyktinginvandrare med en annan grupp där många står långt från arbetsmarknaden: unga män som bara har grundskoleutbildning.
– Det är en grupp där sysselsättningen minskar mest, om man däremot ser på flyktinginvandrare ur ett längre perspektiv så är tendensen tvärtom positiv, det talar för att det är utbildningsgrad snarare än härkomst som är avgörande på arbetsmarknaden.
LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN
Så många flyktingar placerades i din kommun
Silva flydde till Sverige – vännen blev kvar i läger
Hösten som förändrade Sverige - och världen
Vad hände med de som kom 2015? Här hittar du all vår statistik
Här hittar du hela granskningen ”De som kom”
PODD De som kom - granskningen av flyktingvågen
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi om granskningen ”De som kom” där Aftonbladet undersöker hur det gick för dem som kom hit under flyktingkrisen 2015.