Unga män som lever i hederskultur riskerar att bli förövare eller i värsta fall mördare.
Men söker de sig till myndigheter är det inte säkert att de får hjälp, menar Devin Rexvid som är forskare inom hedersrelaterat våld.
– När pojkar visar osäkerhet eller ambivalens över att de till exempel inte vill planera ett mord på sin mamma behöver de få hjälp. Det finns inte i dag, säger han.
Två söner satte sig i en bil, tryckte på gasen och misstänkts ha kört ihjäl sin mamma.
Efter helgens mord på Hisingen är det många som ställer sig frågan om hur det kunde hända, och vad det är för krafter som ligger bakom heder.
– Man brukar säga att blod är tjockare än vatten, men inom hederskultur är hedern tjockare än blod säger Devin Rexvid, forskare på Stockholm Universitet inom hedersrelaterat våld och förtryck.
Det är svårt att förklara eller rationalisera hur hedersvåld kan ske, ett våld mot någon i ens egen familj, menar han.
– Det funkar inte så i hederskulturen. Som pojke får man redan i ung ålder lära sig att hedern är det viktigaste för familjen. Man kan ha starka emotionella band till sina systrar och mödrar, men så fort hedern äventyras rubbas banden.
– Man är helt enkelt redo att straffa en närstående kvinna som har dragit vanheder över familjen.
Devin Rexvid forskar på hedersvåld och förtryck. Foto: Privat
Finns få utvägar för män
Enligt en kartläggningen ”Heder och samhälle” som gjorts av Örebro universitet lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld kopplat till rykte, skam och kontroll.
Han menar att det är viktigt att jobba normbrytande med pojkar redan i förskoleåldern, då hedersnormerna förs över till dem redan då.
– Forskning visar att vi har en möjlighet att överföra samhällets grundläggande värderingar redan då, men när de passerat förskoleåldern så är det svårare att göra ett förändringsarbete.
Mycket fokus från samhällets håll ligger på att sikta in sig på kvinnorna, exempelvis skyddade boenden eller stödlinjer. Det är en självklarhet, menar Devin Rexvid, men han tycker det finns en brist på verksamheter för pojkarna, och myndigheterna är inte rustade för att hjälpa dem.
– Pojkarna behöver lära sig att de kan välja sig själva i första hand, de är inte dömda till att begå hedersbrott bara för deras pappor säger det. Att de får lära sig att var och en får stå för sina ord och handlingar och konsekvenserna av dessa.
Det kan vara kontaktpersoner som kan ge pojkarna stöd, propagera för varma, kärleksfulla relationer eller finnas där.
– Många av pojkarna har bevittnat eller utövat mycket våld mot sig själva eller familjemedlemmar. Att vara tvungen att behöva ge sig på sin syster eller mamma kan vara otroligt traumatiserande.
En blomma och ett ljus syns på platsen där kvinnan föll offer för attacken. Foto: Anders Deros
"Hitta en bundsförvant"
Om man utsätts för hedersvåld är det viktigt att prata med personer man har förtroende för, kanske en vän, lärare, en volontär eller sjuksköterska.
– Det är viktigt att ha bundsförvanter utanför släkten, så man får stöd och bekräftelse.
Någonting som är viktigt är att myndigheter börjar ta personer med en hedersproblematik på allvar. Långt före ett mordförsök finns troligtvis en lång historik av våld och förtryck i hemmet, någonting som myndigheter är dåliga på att snappa upp.
– Samhället reagerar kraftfullare när det går så långt att det blir ett hedersmord. Men vi vet att det våldet, förtrycket är en del av vardagen för många barn. Flickor som berättar att de har blivit slagna, föraktade och förtryckta så länge de kan minnas.
