”Risken är att London förlorar sin ställning”

Wolfgang Hansson

helskärm

LONDON. Kan nyvalet vara en väg ut ur brexit?

Kanske, hoppas bankmannen Roger Gifford optimistiskt.

Troligen inte, säger pessimisten och brexit-experten John Springford.

Gifford plockar fram sin mobil och går in på sajten justbookies.com där de aktuella oddsen för valutgången finns. För några veckor sedan fick den som satsade på dött lopp eller labourledaren Jeremy Corbyn som premiärminister massor av pengar tillbaka. Han visar på skärmen hur oddsen i dag är mycket jämnare.

– Utgången är allt annat än given, säger han och rättar till den blåspräckliga slipsen.

”Nytt politiskt territorium”

Oavsett politisk hemvist i övrigt är det ingen hemlighet att den brittiske chefen för SE-Banken liksom de flesta andra som jobbar i City röstade mot brexit. Nu står de inför ett svårt beslut. Många bankmän kan omöjligen tänka sig att rösta för Corbyn som står långt till vänster i sitt parti. Röstar de på premiärminister May riskerar de ett totalt brott med EU.

– Många av mina vänner funderar på att rösta på liberaldemokraterna, berättar Gifford. Om det blir en våg av anti-brexitröster och ett parlament där ingen får egen majoritet så är vi inne på ett helt nytt politiskt territorium.

När han får frågan om det finns någon väg ut ur brexit växer bekymmrade rynkor fram i Giffords ansikte.

– Kanske om Labour går ihop med skotska nationalistpartiet SNP, funderar han. Men chansen är avlägsen.

Men så börjar han räkna upp utvecklingen det senaste året. Hur det blivit dyrare för britterna att åka på solsemester i Spanien. Hur priserna på franska och italienska viner har ökat på grund av det svagare pundet. Hur inflationen skjutit i höjden. Hur folk fått det sämre ekonomiskt.

– Om det fortsätter ett år till kommer folk att märka de negativa effekterna av att lämna EU. Då kanske den positiva stämningen kring brexit försvinner.

”Svarta rubriker”

Men att stoppa brexit tror han ändå blir svårt. Det bästa han hoppas på är ett avtal som inte innebär att Storbritannien totalt lämnar unionen.

– Det närmaste halvåret efter valet kommer att domineras av svarta rubriker, skrämmande eller tröstande, från förhandlingarna. Allt kommer att utspelas inför öppen ridå. Det finns inga möjligheter att hålla förhandlingarna hemliga.

Gifford är kritisk till hur den tuffa ton som den brittiska regeringen hittills använt i förhandlingsspelet.

– Vi måste sluta se det här som en fotbollsmatch som vi ska vinna. Istället borde vi lyssna och förhandla och sedan kompromissa.

Vi sitter i ett rum på S-E Bankens kontror i London City. Samma rum där vi möttes för ett år sedan, några dagar före brexitomröstningen.

– Utgången blev en chock för mig och de flesta av oss som jobbar här i City. Då dominerade olika katastrofscenarion. Sedan dess har vi hämtat oss. Nu gäller det att hoppas på det bästa men planera för det värsta.
Ännu har han inte märkt att brexit påverkat banken på något mer omvälvande sätt men planeringen pågår för fullt för olika scenarier.

Inför brexitomröstningen var det mycket tal om att London skulle förlora sin ställning som Europas finansiella centrum. Men Roger Gifford tycker att domedagsstämningen har dämpats.

”Visst kommer vi att förlora jobb”

– Visst kommer vi att förlora jobb inom vissa sektorer men andra kommer att växa, som kapitalförvaltning. London ses fortfarande som ett bra och säkert ställe att parkera sina pengar.

Han jämför med efter finanskrisen utbrott 2008 då 50 000 jobb försvann.
– I dag är alla de jobben tillbaka. Fast i andra delar av finanssektorn. Jag tror det blir detsamma med brexit.

Han har ännu inte sett att någon av de städer som vill ta över Londons roll (Paris, Frankfurt, Bryssel) har tagit ledningen.

– Snarare handlar det om att alla vill ha en bit av kakan. Men jag tror London bevarar sin roll som Europas finansiella hjärta.
Gifford har svårt att se några fördelar med brexit men efter att ha funderat en stund kommer han ändå på en.

– Vi har en mycket mer levande och realistisk diskussion i dag om EU. Många vänliga människor börjar inse att vi trots allt tjänat en hel del på att vara med. Allting handlar inte längre bara om att minska invandringen.
Gifford lyfter blicken mot anrika St Pauls Cathedral som dominerar vyn från fönstret.

– Den kommer i alla fall att ligga kvar där även om hundra år, säger han med en suck. Det känns i alla fall lugnande.

”Rent nonsens”

I ett betydligt mindre rum men i en mer anrik byggnad ett stenkast från det brittiska parlamentet sitter brexit-experten John Springford.
För analytikern på den Europavänliga men EU-skeptiska tankesmedjan CER är valets främsta funktion att minska skadeverkningar av brexit. Oavsett vad politikerna än må säga som brexit kommer att kosta, enligt de flesta experter. Och kosta mycket.

Premiärminister Theresa Mays ofta upprepade mantra att inget avtal alls med EU är bättre än ett dåligt avtal ger Springford inte mycket för.

– Rent nonsens. Om vi bara reser oss upp och lämnar förhandlingsbordet på deadline om två så innebär det att omedelbara tullar införs på brittiska produkter. Det blir ett omfattande pappersarbete med stora förseningar som följd. Effekten skulle bli en kraftig nedgång i ekonomin, sannolikt en recession.

Risken är att London City förlorar

Bakom ryggen på honom sticker rapporterna om brexits effekter upp som minor.

Han tror inte att valet får någon större betydelse för att brexit ska bli av.
– Båda de stora partierna har accepterat att vi kommer att lämna den inre marknaden. Även om labour mot alla odds skulle vinna så innebär det inte att brexit inte blir av.

I motsats till vad May ständigt predikar tror John Springford inte heller att Stobritannien får ett bra avtal med EU.

– I bästa fall kan vi se fram emot ett handelsavtal med tullfrihet för varor och kanske någon form av övergångsperiod för EU-domstolen. Svårare blir det för tjänster. Risken är att London City kommer att förlora sin ställning.

Som för att understryka hans dystra budskap hörs plötsligt en kraftig knall. Därefter öppnar sig himlen och regnet vräker ner under en kort stund.
Den stora stötestenen är skilsmässan och de 60 miljarder euro som EU kräver att Storbritannien ska betala för att de lämnar gemensamma åtaganden.

– May kan omöjligen gå med på en så stor utbetalning. Så frågan är hur kompromissvilliga EU:s 27 länder är. Jag tror det börjar sjunka in hos den brittiska regeringen att de menar allvar med att Storbritannien inte kan ha kvar alla fördelarna med EU utan att samtidigt betala och tillämpa den fria rörligheten.

När det gäller EU-medborgarnas rättigheter är Springford mer optimistisk.

– De som redan bor i Storbritannien kommer sannolikt att få stanna kvar, liksom britternas som bor inom övriga EU. Ingen tjänar på någon form av etnisk rensning.