Prognos: Så mycket behöver vi låna
Publicerad 2015-10-28
Sveriges budgetunderskott landar på 45 miljarder kronor i år, 33 miljarder kronor nästa år och 47 miljarder kronor 2017.
Men trots flyktingsituationen är behovet att låna i princip oförändrat sedan den förra prognosen.
– De ökade utgifterna för migration vägs till stor del upp av högre skatteinkomster, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.
Riksgäldens prognos skulle ha presenterats i förra veckan men sköts fram eftersom man ville invänta Migrationsverkets beräkningar.
På onsdagsförmiddagen släpptes prognosen. Enligt Riksgälden beräknas statens budgetunderskott bli 45 miljarder kronor i år, 33 miljarder kronor nästa år och 47 miljarder kronor 2017.
”En överraskande styrka”
Riksgälden skriver i ett pressmeddelande att utgifterna för migration stiger, men samtidigt ökar skatteinkomsterna. Kombinationen gör att statens upplåning i stort är oförändrad jämfört med den tidigare prognosen som släpptes i juni.
– Svensk ekonomi och den underliggande utvecklingen av statsfinanserna visar på en överraskande styrka. De ökade utgifterna för migration vägs till stor del upp av högre skatteinkomster, men det är viktigt att poängtera att osäkerheten är stor, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör i pressmeddelandet.
Kostnaden för migration ökar
Budgetunderskottet för i år är 25 miljarder kronor lägre än i den förra prognosen. Däremot ökar underskottet för 2016 med 8 miljarder.
Enligt Riksgäldens beräkningar kommer kostnaden för migration att öka med 31 miljarder kronor 2016, jämfört med förra prognosen. En del av ökningen kompenseras med att biståndet minskar.
I år väntas BNP växa med 3,1 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än i den senaste prognosen. Nästa år väntas BNP öka med 2,8 procent och 2017 med 2,4 procent.
Hjälp, vad händer? Vi förklarar