17 bilder som visar varför vi aldrig får glömma
Publicerad 2016-01-27
I dag, den 27 januari 2016, är det 71 år sedan befrielsen av förintelselägret Auschwitz, något som uppmärksammas på flera håll runt om i världen.
Den 27 januari 1945 nådde sovjetiska Röda armén förintelselägret Auschwitz i Polen. På flera håll runt om i världen uppmärksammas därför dagens datum som Förintelsens minnesdag.
Beslutet att uppmärksamma den 27 januari som minnesdag för att hedra Förintelsens alla miljontals offer togs den 1 november 2005 i FN:s generalförsamling. Samtidigt fördömdes då alla uttryck av religiös intolerans, trakasserier och våld mot personer och samhällen på grund av deras etniska ursprung eller religion.
Här är 17 bilder som visar varför vi aldrig någonsin får glömma Förintelsen.
En grupp barn innanför stängslet i koncentrationslägret i Auschwitz, Polen. 1945 blev de frigivna av sovjetiska soldater. Då hade kriget pågått i nästan sex år.
Överlevaren Paula Lebovics vid Museum of the History of Polish Jew 2015. Hon är fjärde barn till vänster i bilden från Auschwitz. Idag är hon 82 år och bor i Kalifornien, där hon säger sig ha levt sitt liv i sorg efter att ha förlorat stora delar av sin familj under Förintelsen. Tillsammans med andra överlevande barn har hon berättat om hur barn i koncentrationslägret i Auschwitz fördes iväg om natten för att nazisterna skulle utföra experiment på dem. En del kom tillbaka, en del inte.
Fångar i koncentrationslägret Buchenwald. Elie Wiesel, som fått Nobels fredspris, är nummer sex från vänster i andra raden. Bilden togs av Sievert Stockland när amerikanska trupper kom till lägret.
Polska judar står i kö utanför ett godståg som kommer att ta dem till koncentrationslägret Treblinka.
De vita bussarna. Axel Molin, fjärde person från vänster jobbade för de vita bussarna och Röda korset. Han var med och räddade Anika Bremel som överlevde dödslägret Ravensbrück utanför Berlin. Vita bussarna var en aktion med bussar med syfte att under slutet av Andra världskriget rädda skandinaver som satt i tyska koncentrationsläger. Namnet kommer av att bussarna var vita med röda kors målade på, för att bussarna inte skulle angripas av militär.
Koncentrationslägret Dachau. Ihjälgasade fångar i hög i väntan på kremering. Maj 1945.
Efter Hitlers maktövertagande 1933 började man systematiskt förfölja judarna i Tyskland. På Wannseekonferensen 1942 beslutade man om 'den slutglitiga lösningen på judefrågan', de skulle utrotas. Antalet offer för Förintelsen uppskattas till omkring 6 miljoner. De flesta gasades ihjäl och kremerades i koncentrationsläger. Januari 1944.
Fångar tittar ut från koncentrationslägret i Dachau i Tyskland 1945.
Barn som befriats från koncentrationsläger undersöks av läkare i början av juni 1945.
En liten pojke bland andra barn och vuxna som håller upp händerna när de omringas av tyska soldater med gevär i gettot i Warszawa under andra världskriget.
Krematoriet i koncentrationslägret Belsen.
Koncentrationsläger under andra världskriget.
Bild från maj 1944. Judiska kvinnor och barn som deporterats från Ungern och separerats från sina män uppställda på led utanför koncentrationslägret i Auschwitz.
Ingången till koncentrationslägret Auschwitz med texten Arbeit macht frei, översatt ”arbete ger frihet”.
Fyra romska barn som blivit utsatta för doktor Josef Mengeles forskningsprojekt i Auschwitz.
Auschwitz-överlevaren Leon Schwarzbaum visar sitt tautuerade fångnummer på armen. Han vittnade mot den 94-årige SS-soldaten Oskar Groening i Lueneburg, Tyskland juli 2015.
Stenar med namn på städer och byar varifrån offren för Förintelsen kom från, vid det forna förintelselägret Treblinka i nordöstra Polen.
