Ålderism förkortar livet: ”Nöter ner människor”
Diskrimineringen av äldre har exploderat under pandemin
Uppdaterad 2021-05-14 | Publicerad 2021-05-01
Isolerade äldreboenden, hög dödlighet och 80-plussare som exkluderats från enkäter.
Begreppet ålderism föddes på 60-talet men har nålats fast på kartan under coronapandemin.
– Det handlar om ”små” saker i den mellanmänskliga interaktionen som gradvis nöter ner människors självkänsla, säger Fredrik Snellman, universitetslektor vid Umeå universitet.
Aldrig tidigare har ålder varit i fokus så mycket som under coronapandemin. Folkhälsomyndighetens rekommendationer kopplade till ålder har upplevts som diskriminerande och begreppet ålderism har klättrat till politisk nivå.
Samtidigt visar en studie från amerikanska Yale University att negativa attityder om äldre och åldrande har samband med ökad dödlighet.
Personer som före eller vid 50-års ålder hade en hög grad av negativa attityder levde i snitt 7,5 år kortare jämfört med de som var positiva till åldrande.
Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, är redaktör för en nyligen utgiven antologi, Perspektiv på ålderism. Han menar att ålderism i sin mest extrema form blir ”gerontofobi” – irrationell rädsla för äldre.
Pratar över huvudet
– Gerontologen Palmore utvecklade redan på 1970-talet en ”facts on aging quiz” som blivit en förebild för olika försök att avslöja fördomar och utbilda människor om ålderism.
Enligt Christina Tallberg, ordförande för PRO, Pensionärernas riksorganisation, hör det tyvärr till vardagen att äldre och deras anhöriga upplever att man pratar över huvudet på dem: ”Det här är bäst för dig.” ”Det här får du.”
– Det präglas för mycket av ett ovanifrån-perspektiv, och det känns många gånger nedsättande och kränkande. Även den som har stora omsorgsbehov har omfattande kunskaper och erfarenheter och dessa måste komma med om en god omvårdnad för den enskilde ska formas.
Men de flesta äldre är både friska och oberoende. Slutsatser som ”70 är det nya 50” riskerar däremot att förskjuta äldrestigmat mot en fjärde ålder med sjukdom, beroende och död, varnar antologin.
Kopplas till depression
Fredrik Snellman är universitetslektor i socialt arbete med inriktning mot ålderism och vardaglig åldersdiskriminering. Och, poängterar han, finlandssvensk.
– Jag vet vad underordning innebär bland annat efter att ha blivit slagen blodig enbart på grund av att ha talat fel språk i fel sammanhang. Kanske handlar mitt yrkesval också om ett sätt att hantera det egna åldrandet och förestående död.
Enligt Snellman har ålderismen en självklar del i våra liv. Liksom normer kopplade till kön eller etniskt ursprung.
Han minns en femårig pojke på sin dotters förskola, som skrek åt sin mamma att hon sagt ett fult ord, ”gammal”.
– Som vore det den värsta av svordomar. Den uppfattningen redan hos ett barn kommer någonstans ifrån.
Exakt hur utbredd ålderismen är i Sverige är okänt och enkäterna är ofta beroende av dagsformen hos den som svarar, menar experten.
– I en australisk studie från 2017 kunde cirka en tredjedel av äldre personers depressiva symptom kopplas till ålderism. Det tycker jag visar att det finns mycket god anledning att ägna sambandet mer uppmärksamhet.
Mänskliga behov
Författaren Glenn Möllergren har beskrivit hur han under 2010-talet följde en biståndshandläggare på hembesök hos äldre, bland annat till Greta som var 80-plus. När kvinnan efter en stund, på grund av trötthet, inte orkade svara på handläggarens enkätfrågor fick i stället en hemtjänstanställd svara, över Gretas huvud.
Möllergren sammanfattar ålderism med frågan: ”Vem bestämmer när det är läggdags?”.
I kommunernas riktlinjer för bistånd är hemmets skötsel, trygghet och personlig omvårdnad i fokus, skriver han, medan mänskliga behov som deltagande i demokrati, politik, kultur och föreningsliv nämns mycket sällan.
Alla blir förlorare
Fredrik Snellman önskar mer fokus på den vardagliga ålderismen och nämner som exempel en 80-årig kvinna vars läkare ifrågasätter om hon i den åldern verkligen behöver en knäoperation.
– Vad ska den äldre kvinnan i det fallet göra, driva en domstolsprocess?
Alla förlorar på ålderismen men allra mest barn och unga, understryker han.
– Ja, om de inte får lära sig att det finns åldersrelaterade maktstrukturer i samhället vars motarbetande både kan göra livet friskare och längre, säger forskaren, som själv utsatts för ålderism på nära håll.
– Nära familjemedlemmar tillskriver mig epitetet gubbe. Hur kärleksfullt det än må vara så tvingas jag ju stå upp för mig själv, till exempel om hur det känns för 18-åriga dottern att bli spöad i squash av en person med Joe Biden-frisyr.