Examen mindre viktig för svenska studenter
Publicerad 2019-09-10
Unga svenskar är, internationellt sett, välutbildade.
Men en akademisk examen väger inte lika tungt i Sverige som i många andra länder.
Suget efter arbetskraft får studenterna att skjuta på studierna, eller hoppa av.
Detta går att utläsa av årets upplaga av Education at a glance, ett slags global statistisk årsbok om utbildning. Rapporten publiceras av OECD och har i år temat högre utbildning.
Rapporten visar att så hög andel som 29 procent av de svenska heltidsstudenterna på en grundutbildning (kandidatnivå) varken hade tagit examen eller förlängt studietiden när studietiden formellt var över 2017. Det är den tredje högsta andelen i OECD:s jämförelse av 24 länder/regioner, de flesta europeiska. Endast Vallonien i Belgien och Slovenien låg högre.
Inget misslyckande
Enligt OECD behöver den höga andelen som lämnat högskolan utan examen inte vara något tecken på misslyckande. Den svenska arbetsmarknaden har skrikit efter arbetskraft, inte minst på teknikområdet, vilket lett till att studenter nappat på ett jobberbjudande och låtit examen bli en senare fråga. Sverige hör också till de länder där många arbetsgivare godtar en icke fullföljd högre utbildning, underförstått om det inte finns lagkrav på examen och legitimation.
Masterutbildning
I ett OECD-perspektiv är unga vuxna svenskar (25–34 år) relativt välutbildade: År 2018 hade 48 procent i åldersgruppen en högre utbildning, jämfört med OECD-snittet på 44 procent. Drygt en fjärdedel (27 procent) av de svenska högskolenybörjarna siktar på en masterexamen (avancerad nivå) jämfört med 7 procent i OECD som helhet.
Men en högre utbildning ger, generellt sett, inte samma lönepåslag som i EU och OECD. Högskoleutbildade i Sverige tjänar i snitt 22 procent mer än anställda med gymnasieexamen. I EU-gruppen är skillnaden 52 procent och i OECD 57 procent. Men både i Sverige och i andra länder varierar löneskillnaden stort beroende på bransch. Den som vill ha god avkastning på sin utbildning bör satsa på medicin eller juridik, och inte humaniora.