Brexitföljetongen fortsätter – detta har hänt
Publicerad 2019-10-28
Förlängning på förlängning, ett splittrat parlament och ett seglivat löfte om att britterna ska lämna EU den sista oktober.
Turerna kring brexit är många. I dag gör premiärminister Johnson ett nytt försök med nyval.
Detta har hänt i brexitprocessen.
23 juni 2016: Britterna röstar om att lämna EU. Lämna-sidan vinner med 52 procent mot 48 procent.
29 mars 2017: EU informeras formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleds om ett utträdesavtal.
2018: Utträdesavtalet blir klart i november och godkänns av EU-ländernas stats- och regeringschefer, samt den brittiska regeringen där Theresa May är premiärminister.
2019: Det brittiska parlamentets underhus röstar nej tre gånger till avtalet som May förhandlat fram med EU. I april skjuts utträdesdatumet därför upp till åtminstone den 31 oktober 2019, i stället för den 29 mars 2019.
24 juli 2019: Theresa May tvingas avgå som premiärminister. Hon ersätts av tidigare utrikesministern Boris Johnson som lovar att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober, med eller utan avtal.
10 september 2019: Den så kallade Benn-lagen införs, vilken syftar till att förhindra en avtalslös brexit och tvingar den brittiska regeringen att söka om förlängd tidsfrist av EU om den inte lyckas få stöd i parlamentet för ett utträdesavtal innan den 19 oktober. Lagen döps efter Labourledamoten Hilary Benn som är ordförande i parlamentets brexitutskott.
Oktober 2019: Ett nytt utträdesavtal tas fram och den 17 oktober meddelar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Johnson att EU och den brittiska regeringen är överens om avtalet. De ändringar som gjorts i det nya avtalet jämfört med det som Theresa Mays regering och EU tillsammans förhandlade fram handlar främst om Nordirland och frågan om gränsen till Irland. Bland annat så kommer Nordirland att ingå i Storbritanniens tullområde vilket innebär att Nordirland har samma tullsatser som resten av landet.
19 oktober 2019: Ett extrainsatt parlamentssammanträde – det första på en lördag sedan Falklandskriget 1982 – är tänkt att leda till ett avgörande i den segdragna brexitprocessen då parlamentet ska rösta om det nya utträdesavtalet.
Men i stället läggs ett tilläggsförslag fram av ledamoten Oliver Letwin som innebär att omröstningen ställs in. Tilläggsförslaget går ut på att ett brexitavtal inte kan träda i kraft innan parlamentet har sagt ja till utträdesavtalslagen – förkortad WAB.
Tilläggsförslaget går igenom med 322 röster för och 306 emot. Johnson tvingas därmed be Bryssel om att skjuta upp tidsfristen för brexit till den 31 januari 2020. Johnson själv vill inte söka en förlängning, han vill att Storbritannien lämnar EU den sista oktober, även om ledamöterna inte kan enas om ett avtal.
22 oktober 2019: Johnson hoppas fortfarande att Storbritannien kan lämna EU den 31 oktober genom att via en påskyndad procedur få hela utträdeslagen godkänd i underhuset till den 24 oktober för att sedan kunna skicka den vidare för klartecken även från överhuset dagen efter.
Ledamöterna röstar ja till utträdeslagen, men med 322 mot 308 röstar brittiska underhuset nej till tidsplanen som Johnson och hans regering har för brexitbehandlingen. Därmed pausas brexitprocessen.
24 oktober 2019: Johnson medger för första gången att han inte kommer att klara sin egen tidsfrist om att lämna EU den 31 oktober. Premiärministern meddelar att han vill att ett nyval hålls den 12 december.
28 oktober 2019: EU-länderna godkänner Storbritanniens förlängda förhandlingstid om brexit till den 31 januari 2020. Utträdet kan dock flyttas fram till redan den 30 november eller den 31 december, om hela brexitavtalet dessförinnan godkänns.
Senare under måndagen röstar parlamentet om att nyval ska hållas. Det är tredje gången som Johnson försöker få till ett nyval sedan han tillträdde i somras. För att det ska bli av krävs att två tredjedelar av parlamentet röstar för, något som verkar osannolikt.