”Spaniens Trump”: Vi försvarar oss mot den muslimska invasionen

Högerextrema Vox en sensation i spansk politik

Wolfgang Hansson

MADRID. Han är yngre och mer bildskön.

Annars finns det mycket som förenar Santiago Abascal, 43, ledaren för det nya högerextrema partiet Vox i Spanien, med Donald Trump.

Båda gillar att håna sina politiska motståndare från talarstolen. När bilder på partiledarna för vänsterpartierna visas på stora bildskärmar utbrister publiken i ett öronbedövande buande. När partiledaren Abascal säger ”vi har aldrig låtsats att vi gillar dem” övergår buandet i ett lika ljudligt jubel.

Abascal talar om hur han tänker slåss för ett enat Spanien till sista blodsdroppen och hävdar att den katalanske självständighetledaren Carlos Puigdemont borde sättas i fängelse.

Då börjar publiken skandera ”Puigdemont in i finkan, Puigdemont in i finkan”, precis som Trump lyckade få publiken på sina valmöten att ropa att Hillary Clinton borde sättas bakom lås och bom.

Abascal har samma nationalistiska budskap som Trump. Det är Spanien först som gäller.

När vi vill prata med väljare som kommit till mötet blir det tvärnobben. Gångarna upp till läktarna är spärrade. Vox pressansvarige motiverar det med att anhängare som blivit intervjuade av media på andra möten känt att deras uttalanden förvrängts.

”Högern har vaknat”

Jag släpps inte heller in på arenagolvet där partimedlemmar och valarbetare sitter på utplacerade stolar. Många insvepta i spanska flaggor. Men en dam i glansig svart täckjacka och grön sjal runt halsen kommer fram till kravallstaketet som skiljer oss åt för att fråga om det var jag som filmade henne tidigare.

– Jag vill absolut inte bli manipulerad, säger hon.

Det tar en stund att övertyga henne om att hon måste ha förväxlat mig med någon annan. Till slut går hon med på att svara på några frågor under förutsättning att hon inte blir fotograferad och vi bara använder hennes förnamn.

– För mig är Spaniens enighet viktigare än allt annat, säger Chelo. Jag har varit med i Vox ända sedan starten. Högern i Spanien har till slut vaknat. Många högerväljare har de senaste valen avstått från att rösta för att de inte känt sig representerade. Dessa har Vox fångat upp.

Orden smattrar som en k-pist

På den stora videoskärmen bakom talarstolen visas bilder från tv-kanalen Sextas utfrågning av vänsterns partiledare. En ny missnöjd busvisslingskonsert utbryter. Sextas är för Voxväljarna vad CNN är för Trumpväljarna, ett rött skynke.

Abascal är kanske inte lika underhållande som Trump men definitivt karismatisk. Han växlar hela tiden mellan att prata ganska lugnt för att sedan arbeta sig upp till ett crescendo där orden strömmar ut ur hans mun som kulor ur en k-pist.

– Vi måste försvara våra gränser. Vi ska skicka tillbaks de illegala migranter som redan finns här. Vi ska göra Spanien stort igen.

Publiken jublar och börjar skandera ”Viva Espana” med samma entusiasm som Trumpanhängarna ropar ”USA, USA” på hans möten.

Valmötet i Madrid hålls i en före detta tjurfäktningsarena i den traditionellt röda förorten Leganes. Ingendera är en slump. För att växa måste Vox göra inbrytningar i arbetarklassen. En del av väljarna som traditionellt röstat på socialistpartiet har redan lockats av Vox högerpopulistiska budskap om kraftigt sänkta skatter och stopp för invandring.

Tjurfäktning en laddad fråga

Man ser fortfarande tydliga spår av tjurfäktningsåren i arenan La Cubierta. De stora träportarna där tjurarna släpptes ut finns kvar. Tjurfäktning är en mycket symboliskt laddad fråga i Spanien. Vänsterpartierna vill förbjuda sporten medan Vox och andra konservativa grupper ser tjurfäktningen som en del av Spaniens traditioner som måste bevaras. I Kataloninen är den redan förbjuden.

Genom att hålla mötet här sträcker partiet både ut en hand till arbetarväljarna och markerar samtidigt att det är traditionella spanska värderingar som gäller.

Tjurfäktningsbudskapet förstärks av att Abascal går ett ärevarv runt arenan när han anländer. Det kallas ”La vuelta al Ruedo” och brukar föräras tjurfäktare som gjort en fin uppvisning. Nu går Abascal runt redan före sitt tal och tar emot publikens jubel. Ledigt klädd i blåjeans, en vit skjorta som är rejält öppen i halsen och ovanpå den en ljusgrön jacka av militärmodell.

Vox och Abascal är en sensation på den spanska partihimlen. Partiet bildades för drygt fem år sedan men förde fram till början av året en tynande tillvaro. Spanien är ett av ett fåtal länder i Europa där högerpopulistiska partier har haft svårt att få fäste.

Växer i hela landet

Men i januari fick Vox tio procent i regionvalen i Andalusien i södra Spanien. Sedan dess har partiet på kort tid etablerat sig över hela Spanien. I opinionsmätningarna ligger de nu runt 12 procent och kan bli den stora överraskningen efter de två ledande partierna, konservativa PP och regeringspartiet socialisterna.

Jorge Bustos är opinionschef på dagstidningen El Mundo. Hans förklaring till varför Spanien inte haft något högerextremt, nationalistiskt parti förrän nu stavas förre diktatorn Francisco Franco.

– Denna historiska erfarenhet gjorde det tidigare omöjligt att föra fram sådana åsikter. De väljare som stod långt till höger absorberades tidigare av det konservativa PP. Men nu har det skapats ett tomrum längst till höger som Vox kunnat utnyttja.

Bustos skjuter upp ärmarna på sin blå tröja och blickar genom glasväggarna ut mot det stora kontorslandskapet där redaktörerna sitter tätt.

Han skyller Vox framväxt på två saker: Katalonien och socialistledaren tillika premiärministern Pedro Sanchez.

Vill straffa katalanerna

– Självständighetsrörelsen i Kataloninen blev en katalysator för nationalismen. Många ser separatismen som ett existentiellt hot mot Spanien. De röstar på Vox för att straffa katalanerna. Sanchez lyckades bli premiärminister bara tack vara stöd från katalanska separatistpartier i parlamentet. Det fick Vox att verkligen växa.

Abascal vill lansera sig som en helt ny ledare. Bustos påminner om hans bakgrund.

– Sanningen är att han länge var aktiv inom PP. Nu vill han gärna bli kallad Spaniens Trump. I själva verket har han kopierat Trumps budskap och strategi. Han attackerar media och politiska motståndare. Han ger bara intervjuer till media som är välvilligt inställda till Vox.

Precis som Donald Trump är sociala medier den stora kanalen för Vox. Partiledaren Abascal har 200 000 följare både på Instagram och Twitter.

Han har fått lite av rockstjärnestatus. Det blir extra tydligt när han på ett av stadens lyxigaste hotell ska vara med och prata om en biografi som handlar om honom. Skriven av en författare som beundrar hans idéer.

Sålde slut på 24 timmar

PR-personalen står med långa listor på inbjudna och medier som vill närvara. Paparazzifotografer ockuperar lobbyn. Hotellets stora sal är fylld till bristningsgränsen när Santiago Abascal kliver in genom en sidodörr och sätter sig i en av fåtöljerna på scenen. Ett våldsamt jubel backas upp av smattrande applåder. Han ler och lyfter ena armen till hälsning.

Många i publiken tvingas stå. Av klädseln att döma tillhör de inte Madrids minst välbärgade. En fingervisning om att Vox inte främst hämtar sina väljare från arbetarleden utan från den spanska överklassen och övre medelklassen. Den första upplagan av boken såldes slut på 24 timmar.

Abascal sitter avslappnad i kavaj utan slips med ena benet över det andra och talar i en handhållen mikrofon.

– Spanien är en av de största makterna i världshistorien. Det ska vi inte skämmas för.

Orden möts av jubel och applådåskor.

”Muslimsk invasion”

Abascal har en viss fysisk likhet med Argentinas landsslagspelare i fotboll, Higuain. Samma välansade skägg och mustasch men han ägnar inte ett ord åt fotboll.

Med lugn och välmodulerad stämma betar av den ena kontroversiella frågan efter den andra.

– Invandrare som kommer till Spanien måste respektera våra kvinnor, vårt sätt att leva och våra lagar. Vi kommer att försvara oss mot den muslimska invasionen. De kan sätta oss i fängelse men vi kommer aldrig att sluta protestera mot islamiseringen.

Han hävdar att Vox framväxt är resultatet av ett ”nationellt nödläge” och anklagar ”proggarna” för att förstöra Spanien.

– De försöker utmåla patriotism som något fult. Vi kommer att försvara yttrandefriheten mot vänsterns tyranni av politisk korrekthet.

Framtida premiärminister?

I snabb följd deklarerar han att partiet är emot kvotering för att uppnå jämställdhet, inte tänker låta homosexuella ingå äktenskap eller adoptera och vill avskaffa den lag som ger individer rätt att leta efter sina anhöriga som dödades under Francodiktaturen och inbördeskriget.

Författaren som sköter utfrågningen undrar om partiledaren ser sig själv som en framtida premiärminister. Abascal svarar med lite falsk blygsamhet men lokalen fullkomligt exploderar av kärlek.

– Abascal premiärminister, skanderar massan taktfast.

Partiledaren ler inåtvänt. Precis som Trump.

helskärm