Elevhem lämnas utan vuxna kvällar och nätter

helskärm

Tusentals tonåringar bor hemifrån under gymnasieåren. För en del kan det bli en tuff tid, kanske också riskfylld, om vuxenstöd saknas. Ungdomar som bor på elevhem kan lämnas ensamma, utan personal, kvällar och nätter.

En del vill flytta, komma hemifrån, bo på en större ort, lära känna nya kompisar. Andra måste flytta för att ingen passande utbildning, eller ens gymnasieskola, finns inom pendlingsavstånd. Det kan också handla om chansen att få gå en specialutformad utbildning, exempelvis för elitsatsande idrottare. Då får det vara värt flytten och boendet på den nya orten.

Men ett elevhem, ett internat eller delad lägenhet med skolkamrater, har inte alltid den trygga miljö som kan förväntas. Av en dom från Örebro tingsrätt tidigare i maj framgår att nyinflyttade 16-åringar utsattes för en nattlig, kränkande nollning. Flera av dem vittnade efteråt om rädsla, skam och sömnsvårigheter.

Elevhemmet i fråga hör till Lindeskolan i Lindesberg, och är avsett för ungdomar på skolans idrottsgymnasium. Enligt elevernas vittnesmål var nollningen i höstas inte den första, utan en årlig, hemlig tradition.

Det var heller inte första gången elever åtalats för brott mot andra elever på elevhem eller internat. Det har bland annat gällt ungdomar på Lundsbergs internatskola, Sigtuna internatskola och Åre skidgymnasium.

Förra sommaren lades utbildningen inom riksidrottsgymnasiet i Fagersta ned med kort varsel.

– Det finns flera incidenter genom åren och även nya anmälningar. Det rör allt i från tystnadskultur till att man inte kunnat stävja en kultur som är sexistisk och akolhol- och drogvänlig, sade då Henrik Junno, utbildningschef vid Norra Västmanlands Utbildningsförbund, till SVT Västmanland.

Frivillig snaggning?

Fem år tidigare, 2015, granskade Skolinspektionen 30 idrottsgymnasier, inklusive elevboenden, och deras arbete mot kränkande behandling. Skolinspektionen kunde då inte se att elevboenden i sig ökade risken för otrygghet. Merparten av de intervjuade eleverna kände sig trygga.

Men bilden är tvetydig: Nära en fjärdedel av eleverna hade sett en skolkamrat bli utsatt för kränkningar av en annan elev. Elever efterlyste också mer vuxennärvaro på sitt boende: "Det hade inte skadat att det är mer vuxna som kommer förbi och kollar läget". Skolinspektionen nämner att man på ett elevhem säkrat vuxennärvaro under helger genom att föräldrar turades om att bo där.

Två av de granskade idrottsgymnasierna fick kritik för nollningar, eller inkilningar, med kränkande inslag. I ett fall handlade det om att eleverna snaggat håret på varandra. "Tränarna såg, men agerade inte" berättade en elev. En rektor kommenterade: "Jag förutsätter att eleverna rakade sig frivilligt, att detta inte var en inkilning”.

Att inte fler än två skolor kritiserades för nollningar kan bero att det förebyggande arbetet mot kränkande nollningar haft resultat. En annan förklaring är att det är svårt att få elever och personal att berätta. Några elever vittnade om att det fanns en tysthetskultur på skolan och att de förut inte vågat berätta, av risk för repressalier, enligt Skolinspektionens rapport.

Tryggheten fundamental

Maja Uebel, verksamhetsutvecklare vid Riksidrottsförbundets elitidrottsstöd, säger att tryggheten på ett idrottsgymnasium har fundamental betydelse.

– Det är jätteviktigt, hela syftet är att ungdomarna ska kunna kombinera sin elitidrottssatsning med studier. Det kan ju vara en fantastiskt idrottslig miljö men en dålig skola. Vi tittar också på vad det finns för boenden och hur man säkrar vuxenkontakt, säger hon.

Utmaningen är naturligtvis att ungdomarna vistas i samma miljö, och att det kanske inte finns vuxennärvaro dygnet runt.

– - På vissa håll finns det vuxenkontakt dygnet runt, men inte på alla. Det är naturligtvis en kostnadsfråga. Det är klart att det då finns utrymme för sådana här incidenter, säger hon och syftar på nollningen i Lindesberg.

Inget krav

TT: Men boendet och vuxenstödet är inget ni har specifika krav på vad gäller riksidrottsgymnasierna?

– Vi har krav på så sätt att det ska finnas bra och trygga boenden, men vi har inte kravställt att det ska finnas en vuxen där tjugofyra-sju. Det är naturligtvis något vi får se över inför framtiden, säger Maja Uebel och syftar på att idrottsutbildningarna är under översyn.

Maria Mattsson, undervisningsråd vid Skolverket, säger även hon att elever – idrottselever och andra – som bor på skolområdet är extra sårbara.

– Jag tror personligen att bemanningen på elevboenden måste stärkas. Det är inget man kan snåla på, genom att ha en husvärd bara någon timme på eftermiddagen. De ska finnas där dygnet runt. Det är nog enda sättet att säkra elevernas välmående.