Johan Pehrson om Jomshofs utspel: ”Sorgligt”
Publicerad 2024-03-01
Tidösamarbetet har skakats av kontroversiella utspel från Sverigedemokraterna.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson säger att det finns en gräns för vad hans parti tål, men var den går är oklart.
– Jag har inte ansvaret för Richard Jomshofs Twitter, säger han i en intervju med Aftonbladet.
Liberalerna har betalat ett högt pris för att få sitta i regering.
Med nöd och näppe klarade L riksdagsspärren i valet 2022 och efter att partiet förhandlade fram Tidöavtalet med M, KD och SD har L cementerat lågt förtroende i opinionen.
Partiet plågas också av att gång efter annan tvingas hantera uttalanden och utspel från Sverigedemokraterna.
Allra senast var det SD-ledamoten Richard Jomshofs utspel på plattformen X om att V-ledamoten Daniel Riazat borde ”flytta från” Sverige.
– Det finns väl en orsak till att regeringen kommunicerar själva på Twitter, och för den delen att Liberalerna och jag själv gör det. Det är stor skillnad på det och Richard Jomshofs återkommande utfall om symboler, om moskéer eller vem som ska vara i Sverige, säger Johan Pehrson.
”Jag blir ju också förbannad”
L-ledaren har parerat frågor om samarbetet med Sverigedemokraterna genom att peka på sakpolitiken som åstadkommits genom Tidöavtalet.
Här finns satsningar på polis, rättsväsende och fängelser. Hårdare straff, en omläggning i synen på brottsoffer och satsningar på skola, är andra saker som lyfts fram av Johan Pehrson.
– Vi har sådant otroligt fokus på sak. Vi har det här samarbetet för att det är en form som är möjlig och jag tycker att vi har en stark och bra reformagenda som är nödvändig.
Påverkas samarbetet med SD av de återkommande utspelen som ni tar avstånd från?
– Vi har ju varit tydliga hela tiden med att det inte finns någon ideologisk värdegemenskap med Sverigedemokraterna. Det här är ett bevis på att det stämmer.
– Men det är klart att jag blir ju också förbannad när jag läser den där typen av retorik.
”Det finns gränser, men”
Johan Pehrson måste anpassa sina uttalanden till överenskommelsen i Tidöavtalet som slår fast att M, KD, L och SD måste ”tala respektfullt om varandras centrala företrädare”.
Liberalernas syn på SD-företrädarnas utspel och uttalanden kan läsas i ljuset av den överenskommelsen – ideologiska övertygelser till trots.
Finns det någon gräns för vad L kan acceptera?
– Det finns gränser, men regeringen kommunicerar med sitt Twitterkonto, Liberalerna med vårt Twitterkonto och jag själv med mitt eget.
– Jag har inte ansvaret för Richard Jomshofs Twitter, oavsett om han skriver något om moskéer eller symboler eller i det här fallet vad han tycker. Är man svensk medborgare så har man också sin fulla rätt att vara här, precis som du och jag.
Finns det vissa sverigedemokrater som ni har lättare att samarbeta med och sådana som ni har svårare att samarbeta med?
– Vi tycker inte lika hela tiden, men det finns ju ingen koalitionsregering som har samarbetat med partier utanför regeringen som har tyckt att det har varit lätt.
– Det var ju inte lätt under alliansåren, det var inte alltid lätt under Bildt-regeringen, men det är nödvändigt och då måste man ha fokus på det som är viktigt och det fortsätter vi ha. Då är det sorgligt såklart att ta del av sådana utfall som Richard Jomshof ägnar sig åt.
L-ledaren: Då är man integrerad
En ansenlig del av Tidöavtalet som nu genomförs rör integration. Skärpta språkkrav för medborgarskap är en del, en annan är försörjningskrav.
Men frågan som hamnat i centrum är det prov om samhällskunskap som regeringen och SD vill införa, en så kallad Sverigekurs.
”De som invandrar till Sverige behöver också förstå de grundläggande värderingar som återspeglas i våra lagar, regler och sociala koder”, har regeringen slagit fast.
Den 21 februari 2025 ska en utredare återkomma om hur provet ska utformas och genomföras.
Provet är ett krav som Liberalerna formulerade 2021 i partiets integrationsprogram ”Förortslyftet” när Nyamko Sabuni var partiledare. Även skärpta språkkrav har varit L:s ståndpunkt under lång tid.
Enligt integrations- och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är man integrerad i Sverige när man pratar svenska och har ett arbete.
– Men jag adderar också detta att det är väldigt bra om man köper in på de grundläggande svenska värderingarna, säger han.
Som värderingar nämner L-ledaren religionsfriheten, barns rättigheter och jämställdheten.
Nya språkkrav i förskolan
I Tidöavtalet har partierna kommit överens om att språkkrav i äldreomsorgen ska utredas.
Liberalerna vill nu gå längre än så och införa motsvarande krav även för personal på förskolor. Kravet ska följa med att personal erbjuds undervisning i svenska.
– Vi vet att språket är nyckeln och om jag nu har en Sverigekurs här för människor som kommer till Sverige så är det viktigt att barn som växer upp i Sverige får tillgång till det svenska språket.
Johan Pehrson motiverar kravet genom att peka på de rapporter som pekat på att läskunnigheten inte ligger på tillräckligt bra nivå.
– Vi har de facto funktionella analfabeter som går i nian. Då har man varit ung ett tag faktiskt men ändå klarar man inte svenska, att läsa och skriva och dessutom inte heller räkna.
– Då handlar det om att stärka insatserna i den fantastiska svenska förskolan och ha krav på de människor som jobbar där.