Protester mot EU:s flyktingpolitik efter ny båttragedi
Uppdaterad 2023-06-19 | Publicerad 2023-06-16
Migranttragedin utanför Grekland ser ut att vara en av de värsta katastroferna i Medelhavet på flera år.
Nära 80 personer har hittats döda och 500 saknas, flera av dem barn.
Nu protesterar tusentals människor mot EU:s flyktingpolitik – som just skärpts rejält.
En fiskebåt med flera hundra personer sjönk utanför den grekiska kusten i onsdags i vad som ser ut att vara en av de värsta katastroferna i Medelhavet på senare år.
Överlevare har uppgett att uppåt 750 personer befann sig ombord och ett flygfoto på fartyget visar hur människor trängdes på däck och att få av dem bar flytvästar.
78 personer har hittats döda, ungefär 100 passagerare har räddats, och 500 saknas fortfarande. Dessutom finns uppgifter om att 100 barn och ett stort antal kvinnor befann sig under däck. Grekiska kustbevakningen har uppgett att chanserna att hitta fler överlevare är minimala.
”Som flytande kistor”
– Vi har sett sådana här gamla fiskebåtar tidigare från Libyen. De är inte alls sjövärdiga. De är helt enkelt som flytande kistor, säger den grekiske kustbevakningsamiralen Nikos Spanos till TV-stationen ERT, enligt The Guardian.
Nio män, samtliga med egyptisk bakgrund, har gripits misstänkta för människosmuggling. De kommer troligtvis att åtalas på flera punkter, bland annat massmord.
Samtidigt pågår omfattande protester, bland annat i Greklands huvudstad Aten och den norra staden Thessaloniki.
Har anklagats länge
Demonstranterna kräver bland annat att den grekiska regeringen släpper igenom båtar med flyktingar. Grekiska kustbevakningen har nämligen kritiserats för att inte ha räddat migranterna i onsdags, trots att ett fartyg från kustbevakningen följde den överfulla fiskebåten i 15 timmar, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Grekiska myndigheter har svarat att migranterna vägrade hjälp och ville fortsätta till Italien, men ett aktivistnätverk motsäger uppgifterna: De ska ha fått flera vädjande nödsamtal från fartyget.
Så kallade pushbacks, att migranter på båtar skickas tillbaka ut på Medelhavet, är också något grekiska myndigheter – och i förlängningen regeringen – länge anklagats för.
Graverande bevis
Kustbevakningen har hela tiden nekat till alla sådana uppgifter, men i maj kom nya graverande bevis, då en österrikisk aktivist hade lyckats filma hur grekiska kustbevakningen transporterade tolv flyktingar ut på det Egeiska havet för att sedan lämna dem åt sitt öde i en uppblåsbar gummibåt.
De tolv personerna flöt omkring i drygt en timme innan de hämtades av den turkiska kustbevakningen som förde dem till ett flyktingläger i Turkiet.
”Krokodiltårar!”
Men demonstranterna protesterar också mot EU:s allt mer restriktiva migrationspolitik.
Under torsdagskvällen syntes flera av dem bära på banderoller där det stod ”Krokodiltårar! Nej till EU:s migrationspakt”. Dammar och fontäner hade färgats med röd färg, som skulle symbolisera blod, och uppgifter gjorde gällande att både den grekiska flaggan och EU:s flagga ska ha bränts i protest.
Majoriteten av protesterna gick fredligt till, men en mindre grupp ska ha kastat bensinbomber mot polisen, som i sin tur svarade med tårgas, enligt The Guardian.
Historisk uppgörelse
Demonstranterna har fått visst stöd av den tidigare premiärministern Alexis Tsipras, som ledde landet under 2015 till 2019, då många flyktingar tog sig till Europa.
– Den invandringspolitik som Europa har fört i åratal förvandlar Medelhavet, våra hav, till vattenfyllda gravar, sa Tsipras i går när han besökte staden Kalamata, dit de överlevande migranterna från den senaste katastrofen till slut anlänt.
Sammanlagt har FN registrerat mer än 20 000 dödsfall och försvinnanden i centrala Medelhavet sedan 2014, vilket gör det till den farligaste migrantöverfarten i världen.
Protesterna i Grekland kommer bara dagar efter att EU-länderna, efter flera års förhandlingar, nått en historisk uppgörelse om framtidens asyl och migration utifrån ett förslag som svenska EU-kommissionären Ylva Johansson tog fram 2020.
Fått kritik
I den nya asyl- och migrationspakten, som bara kan beskrivas som en rejäl skärpning av politiken, ingår bland annat nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl och en tvingande ”solidaritet” där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
Även om förslagen först måste godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer innan de blir lag har pakten beskrivits som en stor framgång, bland annat av Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M).
Men den har också fått rejält med kritik.
Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk uppgav i ett pressmeddelande efter att uppgörelsen blivit klar att pakten ”trampar på internationell asylrätt”, eftersom de nya reglerna kommer att leda till massförvar och massavvisningar.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch skriver i ett uttalande att ”lidandet vid EU:s gränser kommer att öka” och att det finns en stor risk att majoriteten av de asylsökande som kommer till ett EU-land kommer att fängslas.
Fortsätter leta
Kustbevakningen i Grekland fortsätter sökandet efter både fartyget och människor efter onsdagens katastrof.
– Det är en av de största räddningsinsatserna någonsin i Medelhavet. Vi kommer inte att sluta leta, säger Nikolaos Alexiou, talesperson för kustbevakningen, till ERT.
För de människor som hittills har hittats är framtiden oviss.
De har nu förts till ett flyktingläger i Malakasa, nära Aten. Majoriteten av dem är från Syrien, Pakistan och Egypten, uppger Alexiou. Den tillförordnade grekiska migrationsministern Daniel Esdras har sagt till ERT att Grekland kommer att undersöka deras asylskäl, och att de som inte har rätt till skydd kommer att skickas hem.
