Riksdagen antog lagen om utlandsspioneri

helskärm

Riksdagen har nu antagit de kontroversiella lagändringarna om utlandsspioneri.

Kritikerna har varnat för att de hotar yttrande- och tryckfriheten.

– Man öppnar Pandoras ask, säger vänsterpartisten Jessica Wetterling i debatten.

Riksdagen antog lagändringarna med siffrorna 270-37.

Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot.

Lagändringarna innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken.

Samma brott införs i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Såväl meddelarfriheten som anskaffarfriheten begränsas i detta avseende.

Det innebär att det blir straffbart att under vissa omständigheter obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

Spioneri blir alltså inte bara om man skadar rikets säkerhet, utan även relationerna till andra stater.

”Hotar demokratin”

Kritikerna har skjutit in sig just på att det också blir ett tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Flera medieföretag, däribland SVT och SR, varnar för att den föreslagna lagen hotar demokratin och yttrandefriheten.

Den svenska avdelningen av internationella juristkommissionen varnar för att lagen kommer att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister.

I debatten före beslutet var det bara V och MP som hade invändningar. Liberalerna, som vid första beslutet i våras röstade nej till förslagen, har nu ändrat sig och sluter upp bakom majoriteten.

– Det kommer att leda till enorm osäkerhet om vad man kan publicera, folk kommer att censurera sig själva och inte våga vara visselblåsare, säger Jessica Wetterling (V).

Klarar balansen

Socialdemokraternas Hans Ekström (S) försvarade förändringarna.

– Det kommer inte att vara straffbart med hänsyn till syftet och om det är försvarligt. Det kan handla om opinionsbildning och avslöjande av missförhållanden. Jag anser att förslagen klarar den här balansen, men om det visar sig att det inte är så är vi många som kommer göra något åt det, säger Ekström.

Enligt lagförslaget utgör en gärning inte ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är ”försvarligt”

Liberalerna röstade emot förslaget i våras vid första omröstningen. Nu stödjer man lagändringarna och hänvisar till behovet av enighet i regeringen.

– Med det sagt kvarstår våra farhågor och vi kommer mycket noggrant följa hur lagen tillämpas och vi kommer agera om det finns tecken på att den får oönskade effekter, säger Malin Danielsson (L).

Kristersson försvarar

TT frågade statsminister Ulf Kristersson (M) före debatten vad det är för problem man vill lösa med lagändringarna.

– Det har påpekats under lång tid att det finns en lucka i svensk lagstiftning som gör det svårare för oss att arbeta med andra länder i internationella operationer. Då är det rimligt om Sverige vill vara en del av de operationerna, att vi har en lagstiftning som andra nordiska länder också har och som tar stor hänsyn till journalistiskt arbete och opinionsyttringar, säger han.

TT: Om Sverige säljer vapen till Turkiet och det sen avslöjas att de används i övergrepp mot kurderna, så lär det reta president Erdogan och försämra relationen till Turkiet. Blir det inte ett brott att avslöja?

– Fast det står också uttryckligen i lagen att det inte handlar om att begränsa journalistiskt arbete, utan det handlar om att uppsåtligen vilja skada de här intressena.

TT: Så det skulle vara möjligt även med den här lagen att avslöja sådana övergrepp?

– Ja, det är min bestämda bild och det tycker jag också varit den uttryckliga avsikten med de förändringar som gjorts i lagförslaget, säger Ulf Kristersson.