Linda plågades av en skruv i ryggen – i över tio år

Mary Mårtensson

SUNDSVALL. En felplacerad skruv i ryggraden kom att plåga Linda Wikman, 24, i tio år.

Hon är stelopererad för skolios men fick själv övertyga läkarna om att skruven som satt i disken måste bort.

– I dag är jag smärtfri. Jag har fått ett nytt liv, säger hon.

Linda Wikman var åtta år när hon fick ont i ryggen. Hon hade en krök på ryggraden.

– Läkarna trodde att den skulle räta ut sig när jag växte.

Men hon följdes inte upp. Som elvaåring hade hon grav skolios med en dubbelkrök - och tvingades bära helgjuten korsett i hårdplast 23 timmar per dygn.

– Jag fick inte plats i den. Den tryckte mot magen hela tiden. Det var plågsamt, säger Linda, som bor med sin mamma i en lägenhet i Sundsvall.

Korsetten hjälpte inte, så vid tolv års ålder blev Linda stelopererad. Hennes ryggrad stagades upp med flera långa stänglar och skruvar i titan vid universitetssjukhuset i Umeå. Det blev början på en tio år lång smärtproblematik.

– Efter min första operation fick jag ständig värk i benen och i ländryggen. Det strålade ut i benen. Jag hade aldrig haft ont i benen. Jag fick mycket kramper också.

Blev inte trodd

Linda var 14 år när hon opererades för andra gången. Stagen och skruvarna irriterade mjukdelarna. Då drabbades hon av ryggmärgsläckage.

Smärtorna kvarstod. Hon uppmanades träna, men mådde bara sämre. Smärtstillande mediciner hjälpte inte.

– Min kirurg sa att min smärta var psykisk. Att inte bli trodd har varit fruktansvärt. Men jag gav aldrig upp mitt hopp om att någon skulle kunna hjälpa mig.

Linda började på naturvetenskapliga programmet på gymnasiet.

– Jag grät ofta i skolan och fick ligga i vilorummet. Vid ett prov kunde jag ha glömt bort allt jag pluggat in för jag hade så ont.

Lindas mamma såg hur dottern led och började desperat leta privatläkare. Sedan 2007 har Birgit Sjölander, specialist i ryggkirurgi och neurokirurgi, följt Linda.

Sjölander granskade röntgenbilderna och misstänkte att smärtorna berodde på en skruv som satt fel. Den satt i disken mellan ryggkotorna L3 och L4 i ländryggen - i stället för i själva ryggkotan.

Tappade känseln

När Linda var 19 år fixerades de båda kotorna i en ny steloperation, men skruven lämnades kvar.

– Operationen gav ingen effekt alls. Läkaren sa att han inte kunde hjälpa mig mer och att jag skulle ha det så här resten av livet.

Efter stor kamp fick Linda 2010 göra en diskblockad för att utröna var smärtan kom ifrån. Bedövning sprutades in i den disk där skruven satt.

– Då släppte min smärta i benen direkt.

För Linda var det bevis nog. Hon krävde att skruven och disken skulle bort. Men läkarna ville pröva att operera in nya stag och skruvar. Linda var 21 år när hon opererades för fjärde gången 2011, nu på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Skruven i disken satt kvar.

Efter operationen fick Linda nya obehagliga problem.

– Jag hade tappat känseln i ena bröstet, under ena armen, bak på ryggen och på magen. Den har fortfarande inte kommit tillbaka. Jag har klåda och smärta under huden.

Gick igenom skruvarna

Hon lyckades nu övertyga sin nya läkare i Umeå.

– Jag och min läkare gick igenom varenda skruv i ryggen tillsammans. Han lade över ansvaret på mig för vilka skruvar som skulle bort.

Linda var 22 år när hon opererades för femte gången i mars 2012.

Den här gången togs skruven i disken äntligen bort. Och disken byttes ut mot ben från Lindas höft.

– Läkaren sa att den inte var frisk.

Operationen förändrade hennes liv.

– Jag är smärtfri i dag. Den värk jag fick efter min första operation är helt borta.  Skruven i disken är det som gett mig smärtan i ländryggen och i benen.

Linda har nekats ersättning från patientförsäkringen, delvis beroende på preskriptionstiden. LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, anser att alla ingrepp utförts korrekt.

Inte kunnat jobba

Linda har förlorat tio år av sitt liv och lever på aktivitetsersättning.

– Jag har inte studerat, jobbat eller praktiserat sedan studenten. Jag har haft för ont. Jag bor fortfarande hemma. Det enda jag gjort är att kämpa med min smärta och för att få ta bort den här skruven.

Ryggraden har blivit mycket rakare. En operation återstår dock på grund av ärrvävnad och skruvar som irriterar mjukdelarna. En buktar ut som en bula på ryggen.

Linda tränar nu två gånger i veckan på gym och älskar att dansa - bugg och foxtrot.

Hon plockar fram två påsar med skruvar som opererades bort vid två tillfällen. De glimrar i guld, grönt och blått.

– Jag vill att det här ska uppmärksammas, för att det kanske finns fler som har det som jag hade det, med skruvar i diskar och ryggmärgskanalen. Jag är tacksam för att min kirurg trodde på mig, säger Linda.

FAKTA: Skolios

• Innebär en krokig ryggrad med krökning i sidled. Kan bero på medfödda missbildningar eller sjukdomar och skador i muskler och nervsystem, men oftast är orsaken okänd.

• Upptäcks vanligen i 13-14 års ålder.

• En liten krök är vanligt och ger sällan besvär.

• En större krök är ovanligt men kan ge stora besvär. Ökar snabbt vid längdtillväxt.

• Kan behandlas med korsett. Vid stor krök kan steloperation krävas.

• Större krökar är fyra gånger vanligare bland flickor än pojkar.

• Tre av tusen barn som föds årligen i Sverige får senare en skolios som kräver behandling.

• Ju yngre man är och ju större skoliosen är, desto högre risk att ryggraden blir mycket krokig utan behandling. Därför ska skolsköterskan/skolläkaren undersöka barnens ryggar noga redan i fjärde klass.

Källa: www.1177.se