Lågan har slocknat ett år efter revolten
Publicerad 2012-01-24
Aftonbladet i Egypten
KAIRO. Egyptens första fria val efter Hosni Mubaraks avgång är avslutat.
Men i stället för en nystart har revolutionärernas låga slocknat.
– Allt är svårare nu, säger bilmekanikern Ahmed Ramzi, 36.
Radio- och tv-kanaler basunerade i går ut namnen på alla de parlamentsledamöter som svors in i den egyptiska riksdagen.
De första demokratiska valen efter protestvågen i Egypten för snart ett år sedan, och Hosni Mubaraks avgång den 11 februari, är klara. De talar sitt tydliga språk: Muslimska brödraskapets FJP har tillsammans med konservativa Salafisterna dragit det längsta strået med sammanlagt 62 procent av parlamentsplatserna.
Bilmekanikern Ahmed Ramzi röstade på FJP, som var regeringens tydligaste motståndare under demonstrationerna förra året.
– Jag hoppas på dem. Jag hoppas på en bra utveckling, säger han i sin bostad i området Basateen i Kairo.
Men på gatorna är det fortfarande Mubarak-armén, de väpnade styrkornas högsta råd, som styr.
De har rensat Tahrir-torget på demonstranter gång på gång. Minst 80
demonstranter uppges ha dött det senaste året.
Ökad kriminalitet
Många familjer, som Ahmed Ramzis, har tappat hoppet om ett demokratiskt Egypten och försöker vänja sig vid tillvaron.
Affärerna har gått sämre, säger han.
– Kriminaliteten har ökat. Jag försöker ta hand om min familj, men det är svårare på alla sätt nu.
Många har tröttnat på snacket om revolution. Familjefadern Hani Al-Diswai, 50, tycker att de ger upp för fort.
– De är uttråkade. Men det går inte att vänta sig förändring efter bara ett år. Det här är bara början, säger han.
”Är i arméns händer”
Al-Diswai är rullstolsburen och har följt revolutionen från sitt vardagsrum. Han pratar med stolthet om den arabiska våren i Egypten, som inleddes den 25 januari förra året.
Även han har ett visst hopp till Muslimska brödraskapet.
Men tvivlar på att de verkligen kommer att få makten.
– Det här landet är i arméns händer. Men i framtiden hoppas jag att det ändras.
Som ett skådespel
På tv visas sändningar från rättegången mot Hosni Mubarak. Den förre diktatorn möter rätten hjärtsjuk, liggande på en brits. Han riskerar dödsstraff, men få egyptier som Aftonbladet pratat med följer processen längre.
De jämför den med ett skådespel.
– Den är inte rättvis. Man måste fastställa vad han faktiskt gjort mot folket under sina 30 år vid makten, om det lidande han orsakat, säger Hani Al-Diswai.
Först därefter kan en dom komma, menar han.
Från sin lägenhet i centrala Kairo hör han ljudet från Tahrirtorget dag som natt.
Vad kommer att hända där den 25 januari?
– Regeringen kommer att vilja ordna en fest. Folket kommer att ordna en protest.
Ett år efter upproren
År av förtryck fick Tahrirtorget och hela Egypten att koka av ilska mot landets regim som tagit deras frihet.
Efter ett nätuppror samlades den 25 januari 2011 över en miljon människor på befrielsetorget.
Egyptiska folkets ultimatum: Hosni Mubarak måste avgå.
Efter veckor av protester kunde Mubarak inte längre stå emot folkets vilja.
Ett år – och minst 846 dödsoffer – senare är Aftonbladets Nivette Dawod och Lina Boström Einarsson på plats i Kairo under årsdagen av den egyptiska folkrevolutionen.