Attentaten borde väcka ramaskri
På polisens övervakningsfilm ser man hur två personer tuttar eld på ett bildäck utanför kommunhuset i Tensta.
Polisen utreder försök till grov mordbrand.
Men det värsta med attackerna är att de slår mot de allra svagaste – förortens barn, fattiga och gamla.
Att det handlar om missnöje med beslut från stadsdelsförvaltningen är en teori.
Missnöjet skulle alltså ha fått minst två personer att begå en rad attentat: att försöka tända eld på förvaltningshuset och medborgarkontoret i Tensta, förstöra en glasreception, vandalisera och skjuta genom fönstret i lokalerna där socialsekretare och lotsar dagligen arbetar med unga kriminella som vill lämna brottsbanan.
Detta inom loppet av bara några veckor i slutet av augusti och september.
Teorin nämns både av polis och Per Kjellander, stadsdelsdirektör, som har fått anonyma tips och indikationer på att det finns kopplingar till förändringar inom avhopparverksamheten för kriminella i området.
SIG, som verksamheten heter, har blivit omskriven som framgångsrik men behövde ”stramas åt” enligt Kjellander.
Till exempel hålls nu dörren till lokalerna låst.
Tidigare hade man nämligen problem med att även de som inte direkt hade för avsikt att lämna brottsbanan skrotade runt, som om det vore en fritidsgård.
När kriminologprofessor Jerzy Sarnecki utvärderade SIG i Spånga-Tensta tidigare i år konstaterade han att det var lite rörigt. Det gick inte att säga hur många som verkligen lämnat kriminaliteten efteråt.
SIG präglades av en informell kompiskänsla, ”Järva style” som en anonym person beskriver det.
Men skulle missnöje med en låst dörr och lite ökad byråkrati skapa ett sådant raseri att någon bestämmer sig för att hämta ett vapen och skjuta genom fönsterrutan. Bränna ner ett medborgarkontor?
Polisen kommer ingen vart i utredningen, än saknas misstänkta. Det är i förhoppning om tips man nu släpper ut övervakningsfilmen.
Det saknas visserligen inte anledningar att vara missnöjd som medborgare i Spånga och Tensta. Här finns en utsatthet som väcker berättigad ilska.
Attackerna mot de samhällsfunktioner som försöker hjälpa borde också orsaka raseri, långt utanför förortens gränser.
Den som i förlängningen drabbas är ju den fattige som inte får försörjningsstöd utbetalt i tid. Familjen som inte har råd att betala förskoleräkningen, Tramadol-missbrukaren som söker sig till beroendevården i detta område där knarket är roten till den grova kriminalitet som härjar.
Sus Andersson (MP), ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd är orolig för att tystnaden i övriga samhället beror på att man vant sig, ”en långvarig acceptans för att det är sånt som händer här”.
Några kommuntjänstemän har fått sina skrivbord förstörda. Man tvingades sanera receptionen dit du kommer när du hotas av vräkning.
Och nästa gång blir det ännu svårare att rekrytera socialsekreterare hit, hur mycket än kommunen försöka locka med ”Järvas grönområden” i jobbannonserna.