Opinionstapp – men historien talar för regeringen

Halvtid för regeringen och Ulf Kristersson, och opinionsvinden blåser åt fel håll.

Men det finns faktorer som talar för den sittande regeringen i riksdagsvalet om två år.

I veckan öppnade riksdagen igen efter sommaruppehållet och regeringen går in i vad statsminister Ulf Kristersson (M) beskriver som ”andra halvlek” av mandatperioden.

Den gör det med betydligt svagare opinionsstöd än när den tog över för två år sedan. Opinionssajten ”Ada poll of polls” som sammanställer och sammanväger en rad olika opinionsundersökningar visar nu att Kristerssons regering (M, KD, L) har 26,4 procents stöd jämfört med 29,1 procent för två år sedan – en tillbakagång med 2,7 procentenheter.

Om man inkluderar stödpartiet Sverigedemokraterna är nedgången 3,5 procentenheter.

Inget unikt

Tillbakagången är dock inte unik i ett historiskt perspektiv. Nästan alla tidigare regeringar de senaste årtiondena har tappat stöd när man väl nått ”halvtidspausen”. Det är en klar skillnad mot hur det såg ut på 50- och 60-talet, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet:

– Dagens väljare har slutat att ”belöna” sittande regeringar, det är i stället väldigt mycket bestraffningar. Det finns flera förklaringar, säger han till TT.

Bland dessa nämner han bland annat mediernas roll, liksom rådande beslutstempo.

– Medierna har blivit bättre på att granska sittande regeringar. Blåslampan är starkare helt enkelt. Oppositionspartier har också blivit bättre och presterar bättre i den rollen samtidigt som en regering i dag fattar tiotusentals fler beslut under en mandatperiod än på 60-talet.

– Och ju fler beslut du tar – desto fler tår riskerar du också att trampa på.

Tuff start

För Ulf Kristersson blev det också en tuff start när inflation, elkostnader och räntor sköt i höjden. En omedelbar opinionsnedgång är heller inte unik, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Man börjar tappa direkt till 85--90 procent av det stöd man hade i valet och sedan går det utför. Sedan brukar man sluta i genomsnitt på 90 procent.

Så vad talar för Ulf Kristersson och hans regering när det är dags för val igen? Kanske historien. Vi får gå tillbaka flera decennium för att hitta en sittande regering som inte blivit omvald - åtminstone en gång.

Henrik Ekengren Oscarsson påpekar också att efter ekonomiskt tuffa år kan nu vändningen vara på gång, något som kan hjälpa en sittande regering.

– Det kan bli så att man går till val 2026 med en ekonomi där det mesta pekar uppåt. Tittar vi världen över hur väljare beter sig så finns alltid ekonomin med, säger han.