”Det är förakt för människors liv”

Forskare: Många missbrukare återfaller efter behandling

Natalia Kazmierska

Det är när man kommer hem som det svåra börjar.

Forskning visar att många alkoholister återfaller efter avslutad behandling. Och ofta följs det inte upp tillräckligt hur de mår.

– Det handlar om total okunskap eller att man inte bryr sig om de här människorna, säger Thomas Barrögård Fahlquist, IOGT-NTO.

Många alkoholister blir nyktra på behandlingshem eller i stödboende. Men det är när man ska klara sig själv som de återfaller. Ofta brister det i den så kallade eftervården, hjälpen man ska få i sitt nya liv. 

–Om någon har missbrukat i 40 år är det naivt att tro att man ska fixa allt själv efter åtta veckors behandling eller en längre tid i ett stödboende. Det är förakt för människors liv, säger Ann-Mari Wulfstrand-Bylin, ordförande i ideella organisationen Verdandis alkoholpolitiska grupp.

Enligt deras och andra frivilligorganisationers erfarenheter är det lätt att trilla dit igen när man förlorar gemenskapen med andra missbrukare, och inte får tillräckligt med stöd från vården och socialtjänsten. 

Forskning visar att den som tvångsvårdats för sin alkoholism oftare återfaller efteråt. Även risken för att dö till följd av missbruket ökar när man blivit utskriven från vården och ska bo i en egen lägenhet. 

– Man vet att det är ett svårt skede när man kommer hem, säger Jessica Storbjörk, docent på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Hon gjorde tillsammans med kollegor en studie där de följde upp 1600 missbrukare i Stockholm i början på 2000-talet. Åtta år senare visade det sig att de som fick bo kvar i olika sorters stödboenden hade en lägre risk för att dö. Bland dem som hade egen lägenhet och kanske ansågs ha blivit starka nog att klara ett självständigt liv slutade det däremot oftare illa.

– Alla är medvetna om problemen, inom socialtjänsten också. Man skulle gärna vilja se att boendestödjare kunde komma hem till personen varje dag efter utskrivning, men det är så pressat, det är många som ska besökas, säger Jessica Storbjörk.

Många ser behovet av mer resurser, men missbruksvården är sällan prioriterad i kommuner och landsting. Det är inte direkt en väljarvinnare – att satsa på alkisar. 

Ofta kliver ideella krafter in. 

Verdandi och nykterhetsförbundet IOGT-NTO erbjuder kamratstödjare som finns där stora delar av dygnet och i många år efter att man lämnat vården. Det är ett livslångt arbete att inte återfalla, menar man.

– De här människorna behöver omhuldas av kärlek och tillitsfulla relationer. Man kan inte bara omplacera dem hur som helst, det kan leda till skyhög ångest och att man hamnar i gamla mönster igen, säger Thomas Barrögård Falhquist, chef för ett behandlingshem som drivs av IOGT-NTO.

Den som börjar dricka igen kan ofta känna skam och hör inte av sig självmant till socialtjänsten, utan isolerar sig ännu mer. Enligt Ann-Mari Wulfstrand-Bylin från Verdandi är ensamheten en riskfaktor.

– Många blir väldigt isolerade, och då är man skör. Ofta stökar det på nätterna. Det är då ångesten kommer.