Reser för att träffa Dawit
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-03
Vill ha dina frågor att ställa till Eritreas president
Svenske journalisten Dawit Isaak, 45, har suttit fängslad i över nio år.
Frilansjournalisten Donald Boström befinner sig nu i Eritrea för att träffa presidenten – och förhoppningsvis även Dawit Isaak själv.
Svensk-eritreanen Dawit Isaak har suttit inlåst i ett fängelse i Eritrea i 3 296 dagar utan rättegång eller rimlig förklaring till vad hans brott ska vara.
För Aftonbladets räkning reste frilansjournalisten Donald Boström i fredags till huvudstaden Asmara det slutna landet för att få svar.
Ska träffa presidenten
Han har blivit lovad ett möte med presidenten Isaias Afwerki på måndag för att återigen ställa frågor om Dawit Isaak.
Aftonbladet vill nu ha förslag på frågor som han kan ställa till presidenten. Skicka in dina förslag genom länken nedan.
– Jag tänker ta upp svenska folkets frågor i form av frågor från Aftonbladets läsare, säger Donald Boström från huvudstaden Asmara.
Unik intervju
I en exklusiv intervju med Aftonbladet i augusti gav den eritreanska regimen för första gången vissa vaga svar. Presidentens rådgivare Yemana Gebab sade då att Isaak fängslats för brott mot rikets säkerhet. Han sade också att någon rättegång inte kommer att hållas trots att internationell lag kräver det eftersom brottet ”är för allvarligt”.
– Att presidentens rådgivare inte ville svara på frågan om Dawits hälsotillstånd i Aftonbladets intervju för någon månad sedan är oerhört tragiskt och skapar spekulationer. Det viktigaste är att få klarhet i hur det står till med den svenske medborgaren Dawit Isaak.
Tror du att du kommer få träffa Dawit?
– Jag har tagit upp den frågan i snart 8 år. Vid ett tillfälle för 5 år sedan fick jag ett löfte. Men jag tror inte att de är mogna för det ännu.
”Förlorarna är folket”
Den svenska regeringen har länge hävdat att det pågår ”tyst diplomati” för att få honom frigiven, men ingenting tyder på att Dawit Isaaks situation har förbättrats.
– Relationen mellan Sverige och Eritrea befinner sig i en moment 22-situation. Eritrea vägrar godta att frågan om Dawit Isaak måste lösas innan vi kan gå vidare med andra frågor mellan länderna, och Sverige kräver att den frågan måste lösas först. Förlorna är Eritreas folk, säger Donald Boström.
”Korrekt bemött”
Eritrea är en diktatur där fri press inte existerar. Landet har kallats ”en mardröm” att jobba i för journalister.
Hur har du blivit bemött?
– Av befolkningen mycket trevligt och av myndighetrna korrekt.
Hur är stämningen i staden?
– Läget är tufft. Den extremt långa militärtjänstgöringen tar hart på folk och hindrar deras liv, utbildning och att bilda familj. Det är många som inte vågar uttala sig om politik när man frågar dem på gatan. Höga priser och brist på vissa varor gör inte saken battre. Men patriotismen är ocksa stark. Och det finns många som vill framhålla det positiva i Eritrea.
Känner folk till fallet Dawit Isaak?
– Min bedömning är att de känner till detta i väldigt liten utsträckning. Ett talande exempel var när jag i ett av mina samtal med myndiheterna återigen framhöll att jag vill traffa Dawit Isaak. Då fick jag upprepa namnet, och fick sedan ett tillmötesgående svar att visst, finns personen bara i landet och vi får tag i honom så ska det nog kunna ordnas.
Fakta: Eritrea
Eritrea är ett av världens fattigaste länder.
På en yta något större än Lappland bor omkring 5 miljoner människor, varav 600 000 i huvudstaden Asmara.
Regeringspartiet med presidenten Isaias Afewerki i spetsen är det enda tillåtna politiska partiet.
Internationella organisationer och det internationella samfundet har kritiserat Eritrea för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.
Eritrea har också kritiserats för obefintlig pressfrihet och för fängslandet av kritiska journalister. Den internationella organisationen Reportrar utan gränser kallar landet en ”mardröm”.
Eritrea deklarerade självständighet 1991, men erkändes inte formellt förrän efter en folkomröstning 1993. Innan dess var Eritrea en koloni under Etiopen.
Självständigheten följde på ett 30 år långt inbördeskrig där rebeller under den nuvarande presidenten Isaias Afewerki stred mot etiopiska styrkor.
Källor: UD, Reportrar utan gränser, Wikipedia.