Militären kan bli polis vid terrorangrepp
Publicerad 2015-02-20
Nu får militären hjälpa polisen vid terrorangrepp.
Det kan handla om gatustrid och bombskydd.
– Man skulle kunna tänka sig en terrorattack mot ett eller flera kärnkraftverk där polisen saknar resurser att skydda de andra kärnkraftverken, säger inrikesminister Anders Ygeman till Ekot.
I situationer där polisen inte själv har tillräckligt med resurser får militären hjälpa till i samband med ett terrorangrepp. Det kan till exempel handla om att skydda religiösa byggnader eller stridande på gator, rapporterar Ekot.
Det nya beskedet tar avstamp i en lag från 2006 som gjorde att polisen kunde be om hjälp från Försvarsmakten vid en terrorsituation. 2007 beslutade dock den förre rikspolischefen att det stödet skulle begränsas till luft- och sjöstrider. En ny tolkning av lagen gör nu att militären får hjälpa till även i land. Tolkningen trädde i kraft 1 februari i år.
'Skyldighet att använda våld'
De försvarsmaktsanställda som ska hjälpa polisen vid ett terrorangrepp ska utbildas polisiärt. En utbildning som man tror tar mellan en och två veckor.
Vid Rikskriminalpolisens ordningspolisenhet beskriver man frågan som svår.
– I den här lagstiftningen får försvarsmakten polismans befogenhet, och med polismans befogenhet följer ju möjlighet, och i vissa fall skyldighet att använda våld och tvång, säger Håkan Wall, chef för enheten, till Ekot.
Från politiskt håll riktar Vänsterpartiets ledamot i Försvarsutskottet, Stig Henriksson, kritik mot lagtolkningen.
– Även med all respekt för en till två veckors utbildning så tror jag inte att man på polishögskolan anser att man är fullfjädrad vid det laget, säger han.
En känslig fråga
Sedan militär sköt ihjäl fem demonstranter i samband med kravaller i Ådalen 1931 har frågan om militär ska få hjälpa polisen varit känslig. Militär har sedan dess aldrig satts in vid liknande demonstrationer och det har sedan dess funnits en bred parlamentarisk enighet för att inte göra det.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit kritiska till lagstiftningen från 2006 då man menar att det finns risk för osäkerhet kring vad som kan klassas som en terroristhandling.