Republikanska högdjur vänder Trump ryggen

Expresident George W Bush, senator Mitt Romney och den tidigare utrikesministern Colin Powell. Ett antal högprofilerade republikaner har redan meddelat att de inte kommer att rösta på den sittande presidenten och partikamraten Donald Trump i höstens val i USA.

– Han har inte varit en effektiv president. Han ljuger hela tiden.

Med de orden gjorde Colin Powell – mångårig republikan, general och tidigare utrikesminister – klart för CNN att han inte tänker stödja president Trump i höstens val.

Trump svarade snabbt genom att kalla Powell "patetisk" och "stelbent" (på engelska "a stiff") på Twitter.

Pandemi och protester

Powell är inte ensam. Ett antal välkända, i de flesta fall mittenorienterade, republikaner har dragit samma slutsats och gjort den offentlig – trots att valrörelsen knappt kommit i gång ännu. Detta för att markera mot vad de anser är presidentens misskötsel av såväl covidpandemin som den senaste tidens protester mot rasism och polisiärt övervåld, berättar källor som står politikerna nära för The New York Times.

Bland dessa finns det tidigare presidentparet George W och Laura Bush, Utahsenatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney och den framlidne senatorn John McCains fru Cindy. Den tidigare Floridaguvernören och presidentaspiranten Jeb Bush uppges också överväga att slopa partilinjen.

Lägg därtill att ett antal högt uppsatta försvarsprofiler i dagarna har gått emot Trump, sedan han hotat att sätta in militären mot amerikaner under protesterna mot ordningsmaktens övervåld mot svarta.

"Vi bevittnar följderna av tre år utan moget ledarskap", sade Trumps tidigare försvarsminister Jim Mattis i ett uttalande.

Han fick medhåll av den pensionerade marinkårsgeneralen John Allen. Även Mattis efterträdare, försvarsminister Mark Esper, förkastade också tanken på att sätta in armén för att stävja demonstrationerna.

Tyngre vid omval

Donald Trump var en kontroversiell och polariserande figur redan innan han blev president. Flera av de republikanska högdjur som nu har meddelat att de inte stödjer honom röstade inte på Trump 2016 heller. Men ett sådant beslut väger tyngre när en partikamrat ställer upp för omval, när det redan finns en politisk plan och samarbetsagenda med republikanerna i kongressen.

Avståndstagandena kan också påverka de få men viktiga oberoende mittenväljare som ännu inte har bestämt sig för om de ska stödja Trump eller inte. I det alltmer polariserade USA växer klyftan mellan den politiska högern och vänstern och blir allt svårare att överbrygga.

– Trumps anhängare tycker säkert att han gör ett toppenjobb, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT.

– Men mätningar visar att presidenten inte har lyckats utöka sitt stöd till nya väljargrupper, snarare blir många avtända av de bisarra attacker han avfyrar via Twitter. I höst kommer Trump att vara beroende av att alla hans väljare från 2016 går och röstar.

"Land före parti"

Demokraterna och ex-vicepresidenten Joe Biden, som med all sannolikhet blir partiets presidentkandidat, är inte sena att försöka dra fördel av läget. För en tid sedan skapade Bidenkampanjen Twitterkontot "Republicans for Biden" som för fram hashtaggen #CountryOverParty (land före parti).

"I det här valet spelar det ingen roll om du är konservativ eller progressiv, republikan eller demokrat, libertarian eller socialist, det är vår sista chans att rädda vår demokrati från tyranni", twittrade kontots avsändare nyligen.

Biden har profilerat sig som en mittenorienterad politiker och framhåller gärna att han under sina 36 år som Delawaresenator ofta arbetade över partigränserna. Det gör att han är mer benägen att locka Trumpavhoppande republikaner än exempelvis Bernie Sanders, som också sökte Demokraternas kandidatur och som ideologiskt står betydligt längre till vänster.