Skyddsjakt på säl i gång – men få vill jaga

helskärm

Skyddsjakten på säl har börjat, men det är svårt att få tag i villiga jägare.

– Vem vill jaga när du får betala för att jaga säl? säger en säljägare till TT.

Inför årets skyddsjakt på säl, som öppnade i slutet av april, har Naturvårdsverket ökat kvoterna. Totalt får 1 100 gråsälar, 600 knubbsälar och 200 vikare skjutas. Skyddsjakten ska förebygga skador på fisket, till exempel på fiskeredskap, som sälarna orsakar.

Men det har visat sig svårt att få tag på frivilliga jägare, bland annat i Västerbotten, ett av de län där jakt tillåts.

– Vi försöker att få hjälp av jägare som ska hjälpa oss att ta bort sälen i det här området. Men det finns inget intresse av det. Bestämmelserna kring jakten gör att jägare drar sig för att vara ute och jaga, säger yrkesfiskaren Nils-Erik Sjöström till SVT Nyheter Västerbotten.

Dyr jakt

Säljägaren Anna-Carin Westling håller med om den bilden. Att säljägarna i Sverige är få är inte konstigt, eftersom reglerna för jakten gör att människor inte vill jaga, säger hon. Dessutom kostar det pengar.

– För det första måste du ha en båt, för det andra får du inte sälja sälskinn, sälkött eller sälfett. Vem vill ut och jaga och ta reda på något som väger 200 kilo för att sedan åka och dumpa det? Varje gång du åker ut kostar det mycket bensinpengar, det vet jag som jagar så mycket, och vem vill jaga när du får betala för att jaga säl? säger hon till TT.

Skyddsjakten får endast ske inom 200 meter från den plats där fiske bedrivs och där säl tagit fångst från fiskenät eller skadat fiskeredskap.

– Sälen är ett smart djur så han håller till i sälreservaten, sedan åker han ut till laxfällor och nät och länsar dem och åker tillbaka till reservaten. Då gäller det att vara vid näten och laxfällorna vid den tid då sälen är där, och det vet man ju aldrig. Därför sover jag mycket ute vid laxfällorna, säger Anna-Carin Westling.

"Kan kännas omständigt"

Även Naturvårdsverket, som beslutar om skyddsjakten, noterar att alltför få vill jaga säl.

– Säljakten är en speciell jakt jämfört med mycket annan jakt. Den sker på havet eller vid kusten, man kan jaga från en båt, brygga eller från land, så den skiljer sig mycket från till exempel den betydligt mer vanliga älgjakten eller vildsvinsjakten, säger Marcus Öhman, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket till TT.

– Beroende lite på när och var de jagar ska jägaren ta prover på sälen som de ska skicka in. Det finns en del faktorer där som gör att det kan kännas omständligt. Men ytterst tror jag att det handlar om att vi haft så lite säljakt, så det finns ingen tradition av säljakt i dag som det fanns på 1800-talet, fortsätter han.

"Skottpeng krävs"

För att få fler att jaga säl krävs någon form av kompensation från myndigheterna, tror säljägaren Anna-Carin Westling.

– Som det ser ut nu måste det finnas en skottpeng på dem, så att det finns fler som vill jaga. Eller ge jägarna en slant till bensin, eller 1 000 kronor per säl till exempel.

Men skottpengar är inte en lösning som Marcus Öhman tror på.

– Det är inte en förvaltningsåtgärd vi använder i dag. Jag tror inte att det är ett lämpligt tillvägagångssätt. Då kanske man skulle vilja ha skottpengar på andra djur också.