ÖB: Putin redo bruka våld ”när som helst”
Publicerad 18.35
Alla krigsförband ska göras redo för strid – och de ska få ny teknik snabbare.
Den nya överbefälhavaren Michael Claesson signalerar att Sverige kan skaffa långräckviddiga vapen, raketartilleri och patrulldrönare tidigare än väntat.
– Det finns ingenting som begränsar att vi skulle kunna agera så fort som möjligt, säger Michael Claesson.
Det är första dagen på jobbet för Michael Claesson, 59, som igår tog över befälet över Försvarsmakten från företrädaren Micael Bydén.
Att fortare få ut ny teknik till förbanden blir en av hans stora prioriteringar.
– Jag är väldigt intresserad av snabb anpassning av ny teknik in i hur vi utvecklar våra militära förband. Alltså att lära av de konflikter som pågår i världen, förstå och hitta lösningar för att bryta upp byråkrati och krångliga processer och snabbt införa ny teknik.
En sak han snabbt vill skaffa är patrullrobotar, beväpnade drönare.
När får vi se såna i Försvarsmakten?
– Snart.
Militärt våld ”när som helst”
Samtidigt som Försvarsmakten rustar upp, följer man från högkvarteret på Lidingövägen Rysslands uppbyggnad av krigsmakten.
– Den är intressant, för den skapar naturligtvis olika grader av handlingsfrihet, säger Michael Claesson.
Men det innebär inte att krig automatiskt följer av att Ryssland når en viss nivå, menar han.
– Ryssland är berett att använda militärt våld när som helst. Och man har tillräcklig förmåga för att åstadkomma skada i väst alldeles oavsett den här bedömda industriella tillväxten.
– Men det är klart att jag ser att det finns en lång rad olika skäl att säga att det är väldigt många pilar som pekar åt fel håll globalt just nu. Jag är också lika noga med att säga att det finns ingenting i det resonemanget som med någon slags automatism leder till krig eller militär konflikt.
Hotet mot Sverige är inte i första hand en stor markinvasion, säger han.
Det handlar snarare om hybridhot riktade mot samhällets sårbarheter eller, i andra änden av skalan, någon typ av militär konventionell förmåga, till exempel långräckviddig precisionsbekämpning.
Åratal att ersätta
I att möta hotet från Ryssland är industrikapaciteten ett av de stora problemen.
Mer produktion behövs både för att bygga Sveriges krigsförband och för att stödja Ukraina med materiel.
Försvarsmakten har inte mycket mer att skänka bort från förråden, vilket fått försvarsministern att signalera att stödet nu rör sig från ”donation till produktion”.
– Vi tittar ju hela tiden på vilka möjligheter och framförallt också vilka risktagningar som vi ger oss in på. Jag tycker att vi har en bra och transparent dialog med regeringen om de här frågorna, säger Michael Claesson.
Bara att ersätta de ganska få tunga system som redan skänkts till Ukraina – 10 stridsvagnar, 50 stridsfordon, 8 artilleripjäser – kan ta upp till 5 år.
Produktionstakten är ”en begränsning” i möjligheterna att stödja Ukraina, enligt Michael Claesson, och industribeställningar kommer inte på samma snabba sätt som donationer att lösa ”de omedelbara behoven på stridsfältet idag och imorgon”.
– Det är klart att det finns en sådan utnötningsaspekt i det hela som utan tvekan säkert välkomnas av Ryssland.
Vill se ok för robotar mot Ryssland
Samtidigt är loppet inte kört.
– Det finns fortfarande många knappar att trycka på för att skapa bättre och starkare förutsättningar för att komma till någon form av avgörande, säger Michael Claesson.
En av knapparna är att ge Ukraina rätt att använda västliga långräckviddiga vapen mot mål i Ryssland.
För ÖB är det självklart att Ukraina borde få den tillåtelsen.
– Ja, om vi menar allvar med att stödja Ukraina så behöver man gå den vägen. Den svenska regeringen sätter inga begränsningar för den materiel vi stödjer med.
Svenskt glapp
Den vikt som ukrainarna fäster vid just långräckviddig bekämpning illustrerar samtidigt ett glapp i den svenska försvarsförmågan.
Sverige har sjömålsrobotar med lång räckvidd och laserstyrda bomber som kan hängas på Jas 39 Gripen – men när det kommer till långskjutande Himars-liknande raketartilleri eller kryssningsrobotar är det tomt.
– Det här är ett område som vi på olika sätt kommer att behöva utveckla och ha egen förmåga, säger Michael Claesson.
– När det till exempel gäller teknikdemonstratorer för raketartilleri så ser jag ett behov av att vi tar del av detta så fort som möjligt. Hög prioritet.
Försvarsberedningen var inne på någon sorts förmåga någon gång innan 2030? Vill du se det snabbare än så?
– Vi får ju scanna och se vad som finns på marknaden helt enkelt. Det finns ingenting som begränsar att vi skulle kunna agera så fort som möjligt, om vi köper direkt från hyllan.
Hur viktigt är det att få det på plats snabbt?
– Jag tycker det skapar en viktig handlingsfrihet. Särskilt med system som på olika sätt är lufttransporterbara och kan bidra till att stärka förmågan i olika delar av landet. Samt naturligtvis också Nato-territorium.
Fokus på krigsförbanden
Den fjärde stjärnan på Michael Claessons axelklaffar är ny – men det mesta annat på Högkvarteret i Stockholm är det inte.
Han har trots allt varit en del av Försvarsmaktens högsta ledning sedan 2018, senast som chef för Försvarsstaben och dessförinnan som insatschef.
– Den som väntar sig någon revolution kanske blir besviken, säger han.
Men att det nu är hans porträtt som är uppskruvat i korridoren utanför kommer ändå att märkas.
Utöver ny teknik är hans första prioritering att skruva upp fokuset på krigsförbanden.
– Vi måste ha mer fokus på krigsorganisationen än vad vi har haft i vissa avseenden.
Utmaningen är att balansera material, infrastruktur och personal med övning, träning och utbildning.
Grejerna ska levereras, soldaterna ska ha någonstans att bo, vara väl övade, motiverade och tillräckligt många. Allt i precis rätt tid, i varje enskilt krigsförband.
– Där har vi en, ska vi kalla det, utvecklingspotential.
”Ganska stora prov”
Vägen till framgång är större ansvar och bättre förutsättningar för krigsförbandens chefer – men också tajtare uppföljning och kontroll.
– Det handlar om att dra tumskruvarna lite ytterligare och sätta ytterligare fokus, inte minst uppföljningsfokus på de här frågorna. Jag väntar mig ganska hög uteffekt.
I det politiska försvarsbeslut som riksdagens väntas fatta under hösten kommer målet sannolikt att bli fyra färdiga till år 2030. I dag är fyra påbörjade, men bara en är i stort sett komplett.
– Det kommer att sätta inte minst armén, men också hela Försvarsmakten, på ganska stora prov att få ihop de här aspekterna. Det är helt klart.
När ditt förordnande går ut, kommer vi att ha ett bättre säkerhetsläge då?
– Jag kan inte säga något om säkerhetsläget, men vi kommer att ha en starkare försvarsmakt. Definitivt.