Rektorer kritiska mot nya avgifter
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-24
Förslag att införa avgifter för utländska studenter möts av stark kritik
Nu införs studieavgifter för utländska studenter vid svenska högskolor.
Detta enligt ett förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2010.
Men flera svenska rektorer ställer sig kritiska till förslaget och menar att högskolorna borde fortsätta att erbjuda gratis utbildning.
– Sverige kan tappa 90 procent av sina utländska studenter vilket kan leda till förödande konsekvenser.
Propositionen ”Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter” föreslås träda i kraft i juli 2010. Den innebär att utländska studenter från länder utanför EU ska behöva betala utbildningsavgift för att plugga i Sverige.
Anledningen är, enligt regeringen, att finansieringen för den svenska högskolan undermineras när svenska studenter får betala studieavgifter utomlands medan utländska studenter inte behöver betala för att studera på svenska universitet och högskolor.
– Sverige är idag ett av få länder i världen som inte tar ut avgifter för utländska studenter. Svenska studenter som vill studera utomlands måste betala. Att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländska studenter är inte rimligt, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.
Negativa reaktioner
Men alla är inte positiva till det nya förslaget. Rektor Ingegerd Palmér på Mälardalens högskola har engagerat sig starkt i frågan.
I ett brev till utbildningsministern Tobias Krantz skriver hon, tillsammans med rektorn på Dalarnas högskola, att det kan få förödande konsekvenser för Sverige som nation om utländska studenter väljer bort studier i Sverige på grund av avgifterna.
Mälardalens högskola gjort en egen undersökning som visar att Sverige riskerar att tappa 57 procent av studenterna utanför EU/EES-området om avgifter införs.
Sämre kvalitet på svensk teknikforskning
Enligt Agneta Stark, rektor på Dalarnas högskola, kan Sverige komma att förlora så många som 90 procent av de utländska studenterna, jämfört med till exempel Danmark. Hon menar att framförallt den svenska teknikforskningen kommer att få det svårt i och med detta.
– De utländska eleverna kommer hit efter att de redan har en grundexamen i sina hemländer. De studerar här och rekryteras sedan till forskarutbildningar. Utan dem kommer svensk teknikforskning att få det svårt. De svenska eleverna är helt enkelt inte tillräckligt många, tillräckligt intresserade eller tillräckligt skickliga för att driva forskningen framåt, säger hon.
Långsiktiga konsekvenser
Rektorerna tycker inte att det nya förslaget ska genomföras. Man tycker tvärtom att Sverige ska fortsätta som tidigare och erbjuda utländska studenter gratis utbildning, och menar att landet i långa loppet inte förlorar på detta.
– De här studenterna rekryteras sedan till svensk industri och styr dotterbolag och så vidare i andra länder. De kan också bli viktiga handelspartners. Bland annat inom Stålindustrin har man mycket utbyte av de som studerat i Sverige. En kines som studerat i Borlänge är mer benägen att samarbeta med svenska företag än en som studerat i något annat land, säger Agneta Stark.
Tvärtemot högskole- och forskningsministern, menar ni alltså att Sverige inte förlorar ekonomiskt på att erbjuda utländska studenter gratis utbildning i Sverige?
– Ja precis.