Vallokalerna öppna i Turkiet

Nu går turkarna återigen till valurnorna – i ett val som betecknas som det viktigaste på årtionden.

Det pro-kurdiska partiet HDP kan bli avgörande för att stoppa president Recep Tayyip Erdogan som oppositionen anklagar för maktlystnad.

helskärm

Morgonpigga väljare kunde redan klockan sju turkisk tid (fem svensk tid) ta sig till valurnorna för att lägga sin röst i det viktiga omvalet som fundamentalt påverkar landets framtid.

I valet den 7 juni förlorade Erdogans moderat islamistiska AKP den egna parlamentsmajoriteten partiet haft sedan 2002. Försök att bilda koalitioner har grusats och på söndagen får 54 miljoner röstberättigade turkar åter gå till val.

I juni fick HDP och dess karismatiske ledare Selahattin Demirtas – kallad den "Kurdiske Obama" på grund av sin retoriska förmåga – 13,1 procent, vilket var väl över de 10 procent som krävdes för att för första gången komma in i parlamentet. Det var främsta orsak till att Erdogan, i sin tur kallad "Sultanen", fick se sitt AKP tappa majoriteten. Inför valet har nu Erdogan i rasande angrepp beskyllt Demirtas för allsköns onda gärningar och lömska motiv.

Ökade maktbefogenheter

Opinionsmätningar antyder att det kan bli spännande och att AKP faktiskt kan återta majoriteten i det 550 platser stora parlamentet. Kritikerna fruktar då ett än mer auktoritärt styre, som leder ännu längre bort från västliga värderingar om yttrandefrihet och rättssäkerhet.

Om så inte blir fallet har AKP:s möjliga koalitionspartner, republikanska CHP och höger-nationalistiska MHP, båda klargjort att det skulle kräva att den makthungrige Erdogan skrotar planerna på konstitutionella reformer som kraftigt ökar presidentens befogenheter.

"Existentiell betydelse"

Följden kan också bli ett ännu otydligare politiskt landskap – och ännu ett val. Detta i ett läge när ekonomin bromsar in, de sociala klyftorna ökar, terrordåden blivit fler, striderna mot kurdiska PKK-gerillan åter har blossat upp, och landet fått ta emot allt fler syriska flyktingar.

Det är också mer än bara inrikes turkisk stabilitet som står på spel. USA använder baser i Nato-landet Turkiet för att slå militärt mot extremistgruppen Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak. Och Bryssel vill ha hjälp av EU-kandidatlandet Turkiet att bromsa det största flyktingflödet till unionen sedan andra världskriget.

– Söndagens val kommer att ha existentiell betydelse för Turkiets framtid, säger Yusuf Kanli, kommentator på den oppositionella tidningen Hürriyet.

Omkring 385 000 poliser och gendarmer kommer att bevaka valet. Klockan 16 svensk tid stänger vallokalerna och valresultatet presenteras senast klockan 20, enligt nyhetsbyrån Reuters.

TT-AFP-Reuters