"Grupptänkande" bakom Quickdomarna

Gruppmentaliteten i utredningarna mot Thomas Quick bidrog till att han kunde fällas för åtta mord, enligt Bergwallkommissionen. Psykiatrin och rättsväsendet bör ses över, skriver kommissionen på DN Debatt.

Mordutredningarna mot Sture Bergwall – då Thomas Quick – brast när Bergwalls erkännanden, som ändrades över tid, inte ifrågasattes, enligt Bergwallkommissionen.

"Utan dem hade utredningsmaskineriet inte kört i gång och heller inte kört vidare. Berättelsen blev efter hand så suggestiv att många kom att godta högst osannolika, ofta bisarra historier", enligt kommissionen.

Kritiska tankar kom inte fram

Felaktigheter som Bergwall kom med i förhören accepterades som medvetna avvikelser "på tvärs mot normala rutiner för verifiering" och i rätten redovisades inte hur "osammanhängande och motsägelsefulla de tidiga redogörelserna var" medan advokaterna förhöll sig relativt passiva, skriver experterna.

Kommissionen anser att det uppstod ett grupptänkande i kretsen kring Quick-utredningarna, som bestod av samma personer i nio år.

"Allt detta kan ha bidragit till att kritiska tankar inte kom fram i tillräcklig omfattning."

Inga avgörande systemfel

I dag överlämnar Bergwallkommissionen sin cirka 700 sidor långa rapport till regeringen. Man har inte hittat några avgörande systemfel, men den anser att det måste ses över hur reglerna följs inom psykiatrin och rättsväsendet.

Bergwall vårdades på rättspsykiatriska kliniken i Säter när ärendena rullade i gång, och kritiker anser att psykiatrin spelade en avgörande roll för hans erkännanden. Kommissionen vill både ökad uppmärksamheten på rättspsykiatrin och förstärka tillsynen över verksamheten.

För rättsväsendet betonar experterna vikten av objektivitetsprincipen, "att polis och åklagare ska redovisa även omständigheter som talar mot ett åtal".

TT