Experterna: Så ska du agera vid ett terrordåd
Publicerad 2023-08-17
Terrorhotnivån i Sverige har höjts till den näst högsta nivån.
Säpo uppmanar folk att leva som vanligt.
Men skulle du hamna i ett terrorattentat finns råd kring hur du ska bete dig.
– Hellre beredd än rädd, det är min devis, säger säkerhetsspecialisten Lena Ljungdahl.
Terrorhotet mot Sverige kommer att bestå under en längre tid, sa Säpochefen Charlotte von Essen vid torsdagens pressträff.
Människor uppmanas att fortsätta leva sina liv som vanligt, men vara uppmärksamma och medvetna.
– Det är ganska omöjligt att tro att såna här besked inte skulle sippra under huden på folk. Vad det förändrar är olika hos alla individer. Allt från känslan man har, till beslut man tar för sig själv och krav man ställer på sin chef, säger säkerhetsspecialisten och före detta polisen Lena Ljungdahl.
– Men de (Säpo, reds. anm) försöker uppmana till lugn och en sund vaksamhet. Det är jag helt överens med. Det kommer inget gott ur någon panik.
”Tar ut lurar – undviker inte”
Däremot ska man acceptera att det finns en risk för ett attentat – och analysera varje situation, fortsätter Lena Ljungdahl.
– Varje stund och situation är olika. Det är lika dåligt att säga att man inte ska bry sig någonting alls som att låsa in sig och sitta och vara rädd. Man behöver jobba dynamiskt. Går jag på Drottninggatan eller vid T-centralen tar jag ur mina hörlurar, men jag undviker inte platsen.
Det går inte att förutsäga var eller när en attack ska ske. Men risken är större i stora folksamlingar.
– Vill man göra ett terrordåd, då väljer man en plats där man får ett stort skadeutfall.
”Det är prio ett”
Även om terrorhotnivån höjts är risken för en enskild människa liten att hamna mitt i en attack. Men om det händer är det viktigt att vara förberedd.
– Du måste lita helt på dig själv. Ingen kommer att tala om för dig i stunden vad gärningspersonen har för motiv, vilken typ av vapen som finns.
Hamnar du i ett attentat är det första du ska göra att fly. Kan du ska du uppmana andra att göra detsamma.
– Du kommer att behöva hålla dig själv vid liv, det är prio ett. Annars kan du inte hjälpa någon annan. Men springer du iväg från faran runt ett kvarter, då kan det vara ett läge att skrika till dem att inte gå dit.
Förbered nästa steg
Ibland går det inte att fly. Då gäller det i stället att söka skydd där man är. Det bästa är att, om det går, ta sig till ett låst rum utan insyn och med möjligheter att ta sig vidare.
– Du kan överleva för att du har ställt sig bakom en gardin så att gärningsmannen inte kan se dig. Såklart är det bättre att vara bakom en robust dörr. Men man får inte alltid välja.
Man bör också hålla sig nära golv och väggar och skydda huvudet och överkroppen, om gärningsmannen har ett skjutvapen.
Om man sökt skydd, ska man bara vara kvar där sedan?
– Du ska förbereda ditt nästa steg. Även om du är i ett låst, barrikaderat rum, tänk: vad gör jag om det här stället inte är bra? Kan vi knäcka ett fönster? Vad gör vi om gärningspersonen kommer in? Vi måste förbereda oss för den jobbiga tanken också.
Följ polisens order
Något viktigt att komma ihåg är dock att man alltid ska följa polisens riktlinjer.
– De kommer vilja identifiera gärningsmannen och oskadliggöra. Så still, visa två öppna händer och följ deras instruktioner. Det är väldigt viktigt.
Anser man sig skyddad ska man också larma polisen så snabbt det bara går.
– Men inte förrän du är säker. Då larmar du 112. Utgå inte från att någon annan har gjort det.
Vad ska jag inte göra om jag hamnar i ett terrordåd?
– Frys inte till is. Det är det jag åker runt och utbildar i. Var inte still, det är min starka rekommendation. Invänta inte mer information, spela inte död.
Kolla nödutgångar – ”Tar 30 sekunder”
Budskapet ”fly, sök skydd, larma” är även det som MSB och polisen lär ut.
– Uppmana andra att följa med, men vänta inte på någon som tvekar. Kan du inte fly så sök skydd i ett rum, sitt på golvet mot en vägg, ha mobilen på ljudlös och se till att det inte lyser på något sätt. Dra för gardiner och släck, Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig för säkerhet i offentlig miljö på MSB.
– Har man satt sig in i det, då har man gjort sitt. Även att vara medveten om var utrymningsvägarna finns och fysiskt ha varit på den platsen, fortsätter han.
Lena Ljungdahl berättar att hon alltid kollar nödutgångarna när hon kommer till ett hotell.
– Jag går hela sträckan fram till utrymningsvägen och ser att den finns där. Det tar 30 sekunder och jag är inte mer rädd för det.
Hon förstår att det kan vara obekvämt att tänka ”worst case scenario” och att man måste vara förberedd på en attack.
–Men det är inte större risk att det börjar brinna för att jag vet var utrymningsvägarna är. Inte större risk att någon får hjärtinfarkt för att jag har gått en HLR-kurs. Det enda som händer att jag blir mer beredd.