Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Här är farmödrarna som kan avgöra valet

”Vi vill inte ha en ny diktatur”

Publicerad 2023-11-18

BUENOS AIRES. Marsch 2 378.

Varje torsdag samlas de. Framför presidentpalatset Casa Rosada, för att gå i en cirkel kring Plaza de Mayo och visa att de inte har glömt.

Det här är farmödrarna som kan avgöra presidentvalet i Argentina på söndag.

– VI gör det för demokratins skull, säger Carmen Arias, 82.

Ingen kallar dem längre ”De galna mödrarna”, öknamnet som militärregimen i Argentina använde för att försöka avfärda dem i slutet av 1970-talet.

Mödrarna vid Plaza de Mayo – om än numera mycket mer av farmödrar och mormödrar – har blivit en politisk urkraft och nu hoppas de kunna avgöra presidentvalet på söndag.

”Kärleken kunde mer än hatet”, Mödrarna vid Plaza de Mayo bär parollen när de marscherar framför presidentpalatset Casa Rosada i Argentinas huvudstad Buenos Aires.

– Ja, jag är orolig över valet, men nu känns det som att folk har börjat tänka efter och känner att det inte går att rösta på någon som kommer att förinta vårt land, säger Carmen Arias, som leder människorättsorganisationen Mödrarna vid Plaza de Mayo.

Pina Josefa, 92, och Carmen Arias, 82, tillsammans vid marsch 2 378, en solig dag. Veckan innan ösregnade det.

Sökte sina försvunna barn och barnbarn

Det som började som en tyst protest i sökandet efter sina försvunna söner, döttrar och barnbarn har blivit en ständigt pågående manifestation för mänskliga rättigheter.

En gång i veckan, året runt, samlas de för en protestmarsch mitt framför presidentpalatset i huvudstaden Buenos Aires.

Totalt försvann över 30 000 personer under diktaturens styre i Argentina mellan 1976 och 1983. I sökandet efter sina kidnappade barn samlades mammor på sjukhus, i kyrkor, hos polisen, och snart började de organisera sig. Den vita sjaletten blev mödrarnas och farmödrarnas symbol.

Pina Josefa, 92: ”När jag sätter sjalen på mig känner jag det som att min son kramar om mig”.

– När jag sätter sjalen på mig känner jag det som att min son kramar om mig, säger Pina Josefa, 92.

Hennes son var 27 när han försvann i slutet av 1970-talet, kidnappad av militären.

Hon har aldrig återsett honom.

För många av mödrarna var jakten på sina försvunna barn inte från början en politisk kamp, men för ålderdamen Pina Josefa var det annorlunda.

– Jag har alltid varit politisk, säger hon med ett stort leende.

Hon är numera för trött i benen för att själv gå mödrarnas marsch varje torsdag, men sjunger glatt med i protestsångerna när hon istället skjutsas i rullstol varven runt på torget.

– Med den erfarenhet vi har, vill vi så klart inte ha en ny diktatur, säger Carmen Arias när Aftonbladet får en pratstund med henne efter torgmötet, marsch 2 378 i ordningen.

Carmen Arias, ledare för Madres de Plaza de Mayo intervjuas av Aftonbladets Torbjörn Ek

För en ny diktatur är vad många av mödrarna och farmödrarna vid torget befarar kan inträffa efter det som många i Argentina beskriver som ett omöjligt presidentval, mellan två otänkbara kandidater.

Inflation på 150 procent

Den nuvarande finansministern Sergio Massa, som respresenterar vänsterpopulistiska Peronistpartiet, och som de senaste åren haft ansvar för landets havererade ekonomi och den skenande inflationen som i oktober var uppe i nästan 150 procent på 12 månader.

Argentinas finansminister Sergio Massa är en av presidentkandidaterna.

Eller den högerextrema klimat- och diktaturförnekaren Javier Milei, en självutnämnd anarkokapitalist som vill lägga ner den argentinska riksbanken och avskaffa den egna valutan till förmån för den amerikanska dollarn, som vill avskaffa alla former av offentlig utbildning och sjukvård och tycker att organförsäljning ska tillåtas, som ett sätt för fattiga att tjäna pengar.

Självutnämnda anarkokapitalisten Javier Milei utmanar i Argentinas presidentval.

I den första valomgången i oktober tog finansministern en knapp ledning, men högeroppositionen har samlats bakom utmanaren Milei inför den avgörande duellen och nu leder han i opinionsundersökningarna.

Försöker tona ner diktaturens mord

Men det hoppas Mödrarna vid Plaza de Mayo sätta stopp för.

För Javier Milei, och framför allt hans vicepresidentkandidat Victoria Villaruel försöker bagatellisera och tona ner diktaturens mord och kidnappningar.

Victoria Villarruel, kontroversiell vicepresidentkandidat åt Milei.

Villaruel har byggt hela sin karriär på diktaturförnekelse, som jurist med specialinriktning på upprättelse, inte för regimens offer, utan för dem som drabbades av motståndsrörelsens kamp för demokrati i Argentina.

Carmen Arias, 82, leder människorättsorganisationen Mödrarna vid Plaza de Mayo.

– Milei kommer att förstöra landet. Det är inget han försöker dölja, han säger det öppet att han vill avskaffa det allmänna skolsystemet, sjukvårdssystemet, han vill lägga ner riksbanken, säger Carmen Arias.

Varför är det viktigt för dig att han inte vinner?

– Han vill ha en ny diktatur i landet. Inte bara att han är förnekare och försöker hävda att det inte är säkert att över 30 000 personer försvunnit, han vill införa en ny diktatur.

Därför kan pensionärerna avgöra

Och Argentinas pensionärer har möjlighet att bli den avgörande kraften i presidentvalet.

För här är det obligatoriskt att rösta, men bara för dem mellan 18 och 70.

Mödrarna och farmödrarna som samlas framför presidentpalatset Casa Rosada varje vecka hoppas kunna övertyga många av de äldre argentinarna att ändå gå till vallokalen, trots att de inte måste.

– Jag hoppas i alla fall att vi kan övertyga alla de som inte måste rösta att ändå göra det. Vi hoppas, men det återstår att se om vi lyckas, säger Carmen Arias.

Dionicia, 70, sätter upp skyltar inför mödrarnas marsch.

Dionicia, 70, och hennes vän Hugotalamo, 70, hjälper till att sätta upp plakat inför marschen. Det syns tydligt vem de inte vill rösta på.

– Jag är lite orolig över valet, för Milei kan komma att förstöra så mycket för oss. Han går rakt på just våra, de äldres, rättigheter. Våra pensioner. Och vill avskaffa rätten till sjukvård och mediciner, det kan vi ju inte rösta för, säger Dionicia.

”Nunca Milei”, ”aldrig Milei”. Dionica, 70, och vännen Hugotalamo, 70, oroar sig över det kommande valet.

Dias, 75, har gått med i mödrarnas marsch sedan de började under diktaturåren i slutet på 1970-talet.

– Jag är absolut orolig över valet, men Massa kommer att vinna, det är jag helt övertygad om, jag kan inte föreställa mig något annat. Vi kan inte hamna tillbaka till 1976 igen, säger hon.

Dias, 75, har gått tusentals gånger i mödrarnas marsch. ”Jag har gått sen det började”.

Kan Mödrarna vid Plaza de Mayo ha en sån påverkan så att fler äldre går och röstar och därmed påverkar valutgången?

– Inte bara äldre, utan alla, för det Milei föreslår är ju många gånger helt galet. Och att han lierar sig med fru Villaruel som inte vill kännas vid folkmordet, det går bara inte. Nej, snälla du.

Vännerna Julia, 73, och Norma, 68, har marscherat med Mödrarna vid Plaza de Mayo fler gånger än de kan räkna.

Norma, 68, som besöker marschen tillsammans med vännen Julia, 73, är inte lika säker.

– Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Kanske ja, ju mer de går ut offentligt och tydligt och berättar var de står så kanske de kan få fler att rösta, säger hon.

Aftonbladets reporter Tobbe Ek på plats vid Casa Rosada, det argentinska presidentpalatset.