Lövin: EU:s klimatkompromiss ett steg framåt

helskärm

Många timmar och många ord krävdes innan EU:s medlemsländer till sist kunde enas om en gemensam linje inför årets stora klimatmöte i Chile.

En kompromiss – men också ett stort steg framåt, enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

Orden vägdes på guldvåg när medlemsländernas klimatministrar satt samlade i Luxemburg under fredagen för att bestämma sig inför klimatmötet COP25 i december.

Till sist nådde ordförandelandet Finland fram till något som alla kunde stötta.

– Det här är vårt sista kompromissförslag. Jag förstår att ingen är helt lycklig med det här, men då är vi i alla fall alla lika olyckliga, konstaterade den finska miljöministern Krista Mikkonen, strax innan hon fick allas godkännande.

Uppdatera åtaganden

Ordvalet ministrarna slutligen enades om innebär att EU kommer att "uppdatera" sina åtaganden i Parisavtalet under 2020 – en mer ambitiös skrivning än alternativet att "kommunicera" sina åtaganden, men försiktigare än man önskat från svensk sida.

– Sverige och flera andra länder hade hellre velat se ett ännu starkare språk, där vi säger att vi vill förstärka vårt åtagande. Men det var omöjligt att få igenom eftersom några länder var starkt emot det, säger Isabella Lövin till TT efter mötet.

Höjda ambitioner

Från svensk sida ges ändå tummen upp för hur EU-linjen nu hänvisar till den rapport som FN:s klimatpanel IPCC gjort om 1,5-gradersmålet samt vad som görs för att hindra användandet av återstående utsläppskrediter från det gamla Kyotoprotokollet.

– Nu är 25 EU-länder med på att vi ska ha nettonollutsläpp på EU-nivå 2050. Det är ett stort steg framåt, säger Isabella Lövin.

Fredagens överenskommelse innebär enligt Lövin höjda ambitioner på klimatområdet.

– Det betyder att vi kommer öka takten i att minska utsläppen från exempelvis biltrafiken, industrin och energisektorn, och för att göra det kommer vi behöva skärpa lagstiftningen på EU-nivå, säger hon.

Motstånd i öst

Striden under klimatmötet har som vanligt stått mellan mer klimatoroliga länder som Sverige, medan skeptikerna – främst Polen, Tjeckien och Ungern – i sin tur har kämpat för att få bort skrivningar som rakt ut kräver att alla måste göra mer.

– Vi ser ingen flexibilitet i att öka våra ambitioner till år 2030, fastslog Polens miljöminister Slawomir Mazurek inne på mötet.

– Ett beslut att öka ambitionsnivån kan bara fattas på toppmötesnivå, sade i sin tur hans tjeckiske kollega Richard Brabec.