Tafsbråket som skakar om franska valrörelsen
Uppdaterad 2022-04-08 | Publicerad 2022-04-03
PARIS. Valerie Pecresse verkade vara den perfekta kandidaten för att bli Frankrikes första kvinnliga president. Hon visade mod när hon i direktsändning vågade utmana en känd tafsanklagad tv-man.
Hon rusade i opinionsmätningarna. Men något hände.
Nu slåss hon i ett av sina sista valtal för att rädda sin kandidatur och vända valvinden.
Anhängarna gör sitt bästa för att hjälpa henne. De jublar högljutt när hon gör entré till dånande rockmusik. Hon skakar människors händer och klappar om folk. Alla står upp och viftar med franska flaggor.
Pecresse har den ukrainska flaggan på ena kavajslaget och inleder med en tyst minut för krigets offer.
Sedan riktar hon kritik mot alla som redan har dömt ut henne chanser med en knapp vecka kvar till valet på söndag.
– Vi ska få dem som säger att valet redan är avgjort att framstå som lögnare, dundrar hon. Jag litar inte på opinionsmätningarna. Det är valdagen som gäller. Jag är redo att styra Frankrike.
Hon blickar ofta och länge ner i manus när hon går igenom alla sina vallöften, varav många är kostsamma. Det ska betalas genom mer arbete och höjd pensionsålder till 65 år. Förslag som är påfallande lika Macrons. Något som också varit ett av Pecresse problem. Finns det utrymme för ett traditionellt högerparti mellan Macron och högerextremisterna?
– Macron vill än en gång att valet ska handla om extremisterna till höger och vänster, men det är mig han måste slå, säger hon och slår bestämt med näven i luften.
Några gånger kommer hon in på sitt favoritämne jämställdheten.
– Jag kommer att försvara och stärka kvinnor rättigheter. Domstolarna ska lyssna mer på kvinnorna. Rättväsendet ska få verktyg för att kunna agera snabbt.
Rivstart
Anhängarna reser sig från sina stolar och ropar i talkör "Vi kommer att vinna". Pecresse fick en rivstart i valrörelsen när hon under en direktsänd tv-intervju konfronterade en av Frankrikes mest fruktade manliga programledare som står anklagad för sexuella övergrepp där han tafsat på en medarbetare.
Hon hade sagt ja till att vara med i Jean-Jacques Bourdins tv-program under förutsättning att hon fick hålla en egen inledning på två minuter. Där redogjorde hon för anklagelserna mot tv-stjärnan och sa att de var allvarliga.
– När jag blir president är det slut med toleransen av sexuella övergrepp mot kvinnor, deklarerade Precresse medan programledaren blev allt blekare i ansiktet.
– Jag kommer inte att tillåta att en enda kvinna ska behöva vara rädd för att anmäla ett övergrepp.
Intervjun fick stor uppmärksamhet. Ett metoo-liknande ögonblick som skakade om Frankrike.
Pecresse framstod som tuff och hård men rättvis. Precis den blandning av en tredjedel Margaret Thatcher och två tredjedelar Angela Merkel som hon själv ser sig som.
Hon blev ett föredöme för många franska kvinnor och klättrade snabbt i opinionsmätningarna.
– Jag tycker det var modigt av henne, säger Marie Nontariol, 21-årig student som kommit till valmötet med Pecresse i Paris. Jag trodde inte hon skulle låtsas om anklagelserna mot tv-kändisen.
”Okarismatisk”
Plötsligt såg Pecresse ut som den självklara utmanaren till president Macron i den andra valomgången när bara två kandidater ställs mot varandra.
Som representant för det traditionella högerpartiet Republikanerna, som tidigare producerat presidenter som Jacques Chirac och Nikolas Sarkozy, förutspåddes hon till och med ha en chans att vinna. Alla andra tänkbara kandidater i en andra valomgång tillhör något av extrempartierna och förväntas bli en lätt match för Macron.
Därmed skulle hon kunna bli Frankrikes första kvinnliga president.
Men så kom ett ödesdigert valmöte i Paris där det verkade som om hon ställde sig bakom den högerextrema kandidaten. Eric Zemmours "folkutbytesteori" som går ut på att de vita fransmännen är på väg att bytas ut mot invandrare från framförallt muslimska länder.
Dessutom kritiserades hon för att vara tråkig, okarismatisk och en usel talare.
Precresse försökte slå tillbaka genom att hävda att hon blivit missförstådd och att det var sexism som låg bakom kritiken mot henne.
– När Macron var färsk i förra valet var han ingen god talare men det var ingen som anklagade honom för det, klagade Pecresse. Det är typiskt kvinnohat. Men jag är van vid det.
Pecresse hävdar att hon utsatts för sexism under hela sin karriär som först hög statlig tjänsteman och sedan politiker. Motståndarna gav henne epitetet "blondinen" när hon gjorde debut som politiker.
Ligger efter
Nu anklagar hon Macronlägret för att försöka utmåla henne som extrem för att därmed bli kvitt en svår motståndare.
Oavsett hur det nu gick till verkar det ha fungerat. Pecresse har dalat kraftigt i opinionsmätningarna och ligger nu på fjärde plats med runt 12 procent av rösterna, en halvering mot när hon stod på topp.
Det ser ut som Frankrike får vänta ett tag till på sin första kvinnliga president.
– Vi ligger inte lika långt fram som många länder i norra Europa, säger Isabell Dechelotte som kommer gående i vårsolen med en shoppingkasse i handen några stenkast från arenan där Pecresse håller sitt möte.
– Tyvärr tror jag inte vi får en kvinnlig president den här gången heller, säger hon. Jag tror inte Pecresse har en chans. Den enda som skulle kunna vinna den här gången är Marine Le Pen. Hon har skaffat sig den hårdhet och erfarenhet som krävs för att tävla på männen villkor, men hon är för extrem.
50-åriga Isabelle Dechelotte ser sexism och sexuella trakasserier som ett stort problem i Frankrike.
– Särskilt inom politiken men det är samma sak inom det privata näringslivet. Det finns väldigt få kvinnor på ledande poster.
Det är något Pecresse tänker åtgärda ifall hon får makten. Men kanske måste hon i så fall börja i sitt eget parti. Före henne är det idel män som talar och när några kvinnor från kvinnoförbundet ska säga sitt får de order att skynda på och får lämna ifrån sig mikrofonen.
Även med Pecresse verkar Frankrike har långt kvar till jämställdhet.