Skivbolagen hyllar IPRED-lagen
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-11
Lars Gustafsson, vd för svenska IFPI, är positiv till förslaget
Den nya lagen innebär ökad rättssäkerhet.
Det menar IFPI, skivbolagens branchorganisation i Sverige.
– Det är betydligt mindre intregritetskränkande att man får ett samtal från oss än att man blir utsatt för en husrannsakan av polisen klockan sex på morgonen, säger vd Lars Gustafsson.
Lars Gustafsson, vd för svenska IFPI (international federation of the phonographic industry), menar att förslaget ”ökar möjligheterna för rättighetshavaran att komma åt den fildelning som är olaglig”.
Dessutom, påpekar han, behöver polis och åklagare inte avlastas.
– Enda möjligheten nu är att göra en polisanmälan, vilket vi ogärna vill. Då är det lättare och snabbare att via en civilrättslig åtgärd komma i kontakt med den som har det IP-nummer från vilket den olagliga fildelningen sker. Det är dessutom bättre för den misstänkta fildelaren eftersom det är en domstol som prövar bevisningen och inte polis eller åklagare.
Varför då?
– Vi måste komma med bättre bevisning till domstol än vad som nu krävs när vi går till polis och åklagare. De har lägre beviskrav för att inleda förundersökning än vad som krävs för att domstol ska besluta om ett informationsföreläggande (att personuppgifterna på den som har IP-numret lämnas ut).
– Det är betydligt mindre intregritetskränkande att man får ett samtal från oss än att man blir utsatt för en husrannsakan av polisen klockan sex på morgonen. Vi har inte för avsikt att överutnyttja det här regelverket. Bara vetskapen om att det finns tror vi kommer att ha en allmän preventiv effekt.
– Vi menar att det här egentligen är rättssäkrare.
EU-direktivet förefaller främst rikta in sig på organiserad kriminell pirattillverkning med kommersiellt syfte, medan promemorians lagförslag öppnar för att intresset kan riktas mot ungdomar som otillåtet delar filer och ladda ner film och musik, skriver Lunds universitet i sitt remissvar. Kommentar?
– Det finns inget i direktivet som kräver att intrånget ska vara kommersiellt. Lunds universitet är en av få remissinstanser som är negativa.
– EU-direktivet är ett minimidirektiv. Många länder har infört reglerna om informationsföreläggande, exempelvis Danmark och Finland.
Förstår du rädslan för att ungdomar ska råka illa ut?
– Ja, det är klart. Men det är ju faktiskt redan olagligt enligt nuvarande regler att ladda upp musik utan rättighetshavarnas tillstånd. Ägnar man sig åt olaglig verksamhet så kan man råka illa ut.
– Vi menar som sagt att reglerna i det nya lagförslaget innebär ett mindre intrång för den enskilda.
Bör man inte ta hänsyn till den nya tekniken? Går den att stoppa?
– Nej, och det är inte avsikten. Internet och laglig fildelning är fantastiskt. Det finns en möjlighet att på lagligt sätt sprida musik och film, men det har svårt att komma igång på vettigt sätt på grund av den illojala konkurrens som den olagliga fildelningen innebär. I grunden handlar det om att upphovsmän, artister, musiker och skivbolag måste få möjlighet att få ersättning för sina insatser.
Christian Engström, vice ordförande i piratpartiet, menar att lagförslaget kan komma att leda till utpressning från skivbolagens sida. Kommentar?
– Det får stå för honom, han sprider så mycket osanningar i alla fall. Svenska skivbolag är inte del i maffian.
Förslag läggs fram i november
I november ska regeringen lägga fram förslaget om den nya lagen.
Enligt justitiedepartementet kommer frågan troligen att behandlas i riksdagen efter årsskiftet.
Om allt går enligt planerna kan den nya lagen börja gälla 1 april 2009.
Så ska lagen fungera i praktiken:
1. En rättighetsinnehavare – exempelvis ett skiv- eller filmbolag – får kännedom om att fildelning sker från en viss IP-adress.
2. Rättighetsinnehavaren dokumenterar fildelningen och IP-numret.
3. Rättighetsinnehavaren väcker talan mot den misstänkte fildelarens internet-operatör i domstol (tingsrätten).
4. Internet-operatören får yttra sig till domstolen.
5. Om rättighetsinnehavarens bevisning anses tillräcklig tvingas internet-operatören att lämna ut information om vilken person som står bakom IP-adressen (vem som tecknat abonnemanget).
6. Rättighetsinnehavaren kan sedan ta kontakt med personen och kräva att fildelningen upphör eller väcka talan mot personen – alltså kräva ersättning i domstol.