Våldtäktsutredningars kvalitet varierar

helskärm

Det spelar roll var du bor om du utsatts för våldtäkt eller brott i nära relation. De bästa utredningarna görs där åklagare och polis följer det metodstöd som finns sedan ett par år, enligt en ny tillsynsrapport.

– Det ska inte spela någon som helst roll var i landet du bor. Handläggningen ska vara densamma, säger Per Ottosson, enhetschef vid polisens utvecklingscentrum Väst vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

Ändå varierar resultatet mellan olika polisområden och åklagarkammare i landet, visar den rapport som han har varit med och tagit fram. Sex polisområden och åklagarkammare har granskats.

– Det är skillnaderna mellan de granskade åklagarkamrarna och polisområdena som man slås av, säger Per Ottosson.

Få åtal

Generellt håller utredningarna enligt rapporten en hög kvalitet, men få utredningar leder till åtal.

Knappt tolv procent av de 214 sexualbrottsutredningar som ingår i rapporten ledde till åtal, och 21 procent av utredningarna om brott i nära relation.

Men det finns skillnader mellan olika delar av landet. Högst lagföringsgrad är det där polis och åklagare samarbetar tätare och följer de checklistor som tagits fram som ett metodstöd, enligt rapporten.

– Metodstödet används i olika grad. Generellt har det visat sig att där man använt sig av det har man något bättre resultat. Det behövs inget nytt metodstödsmässigt, utan det gäller att implementera det på ett bra sätt, säger Per Ottosson.

Skjutningar tar resurser

Det spelar också roll vilket tryck polis och åklagare arbetar under, påpekar han.

– Framför allt är det väldigt mycket de här skjutningarna som är i många av våra orter i landet som har tagit mycket resurser även från denna typ av brott.

Framgångsfaktorer som leder till högre lagföring är till exempel att i större utsträckning göra filmade förhör med målsägande, att hämta in fler rättsintyg, att låta göra analyser av spår i högre utsträckning och att från åklagarnas sida komma med tydliga direktiv till polisen.

Tidigt stöd

Att tidigt fråga dem som anmäler våldtäkt om de vill ha ett målsägandebiträde är en annan faktor som lyfts i rapporten.

I de granskade sexualbrottsfallen fick bara 16 procent av de målsägande den frågan i samband med anmälan. 49 procent fick det senare under utredningen.

– Det kan vara ett jättestort stöd om det finns ett målsägandebiträde, för att orka delta fullt ut i de här väldigt komplexa utredningarna, säger Per Ottosson.

Under våren ska utvecklingscentrum Väst dra igång ett projekt för att skapa enhetliga rutiner, så att frågan om målsägandebiträde ska väckas i ett tidigare skede.

– Det är skillnaderna mellan de granskade åklagarkamrarna och polisområdena som man slås av.

Per Ottosson, Noa, om en granskning av utredningar om sexualbrott mot vuxna och våld i nära relation.