54 svenskar döda av köttätande bakterier

Lisa Röstlund

Aldrig har så många infektionsfall uppmätts i Sverige

Förra året dog 54 svenskar av köttätande mördarbakterier.

Nu ökar de svåra infektionerna kraftigt – och ingen vet varför.

– Vi har inte sett så många fall sedan vi började mäta, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Smittskyddsinstitutet, till Aftonbladet.

De dödliga infektionerna orsakas av A-streptokocker, köttätande bakterier, som många människor bär på och som oftast ger halsfluss och lindriga hudinfektioner men som i sällsynta fall orsakar svåra infektioner.

96 fall i januari

Det är dessa svåra infektioner som Smittskyddsinstitutet larmar om eftersom de just nu ökar kraftigt i alla åldrar.

I fjol rapporterades 584 fall och bara i januari i år rapporterades 96 fall.

Varför ökningen kommer nu är ett mysterium.

– Vi vet inte varför det sker just nu. Däremot har vi haft sådana här perioder tidigare, med särskilt många fall. Men vi har inte sett så här många fall sedan vi började mäta för fem-sex år sedan. Poängen med att gå ut och peka på det är för att vården ska vara uppmärksam på patienter med de här diffusa symptomen.

Huvudsymptom: feber

Att symptomen är otydliga är ett problem, eftersom det är många andra ofarliga infektioner som visar sig på samma sätt.

– Det som alltid finns är hög feber. Sedan kan det ofta vara kopplat till en hudinfektion, med rodnader på huden, säger Anders Tegnell.

När man ska till sjukhus har Tegnell svårt att svara på.

– Det är inte så att man ska söka vård bara för att man har feber. Det här är främst riktat till vården, för att de patienter som kommer in ska få snabb vård. Hur snabbt förloppet är, är individuellt.

Äter sig in

Lika många män som kvinnor drabbades i fjol, men i åldersgruppen 20-39 år dominerade kvinnor.

Främst äldre personer insjuknade och dog. Bland dem som avled var medianåldern 78 år.

I ett sent förlopp av sjukdomen drabbas den sjuke ofta av blodförgiftning och chocktillstånd. Bakterien kan även tränga in genom huden via småsår och ned i musklerna där de kan döda vävnad och äta sig in i kroppen. Där av namnet "köttätande".

Just nu har Sverige en topp av även svininfluensa, vanlig influensa och vinterkräksjuka. Anledningen är att virus och bakterier klarar sig bättre i kyla och att människor umgås tätt inomhus, mer än under resten av året.

Svårt att spåra

Generellt bör alla tänka på att tvätta händerna noga i samband med måltider och toalettbesök.

– Men skillnaden mellan A-streptokocker och de andra smittorna är att det sällan går att spåra smittvägarna. Man ser också att handtvätt inte ger samma effekt.