Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Rädslan går inte att utplåna

Publicerad 2012-02-09

Paulina: ”Varje år får jag panik igen”

Varje höst går Paulina Bengtsson igenom samma rädsla att förlora sin skyddade adress. Förra året nekades hon.

Den förre pojkvännen är dömd till 14 års fängelse och friges om två år.

– Jag får panik när jag tänker på det, säger hon.

En gång om året ansöker Paulina hos skatteverket om att få behålla det lilla skydd hon har, en hemlig adress. Förra året fick hon avslag. Gärningsmannen hade ju inte hotat henne, resonerade myndigheten. Åtminstone inte nu.

- Men så dum är han inte att han skulle skicka hot från fängelset, säger Paulina, däremot skulle han kanske söka upp mig när han kan.

Hon överklagade med hjälp av ett intyg om att barnen påverkas negativt av sin mammas oro. Skyddet förlängdes då med ett år till, men nu måste Paulina ansöka på nytt.

”Uppmanar andra”

- Så varje år har jag panik igen och får tankar om att jag inte skulle ha polisanmält... även om jag vet att det var rätt. Det är dessutom det jag varje dag uppmanar andra att göra.

Tio år har gått sedan Paulina utsattes för sexuellt våld och dödshot av den elva år äldre mannen. Under fyra månader höll han henne i sitt våld. Hon har valt att prata öppet om händelsen och hon startade Novahuset, en jourverksamhet för våldsoffer. För det nominerades hon i Aftonbladets "Svenska hjältar".

- Jag ville inte att han skulle ha makten över mitt liv och jag vill visa att det går att komma vidare och vara lycklig, åtminstone för det mesta.

Men rädslan går inte att utplåna, och den kryper närmre. Paulina är upprörd över bristen på förståelse för det.

- Varför ska jag behöva kämpa i motvind? Jag har ju ingen förmån eller ekonomisk vinning, tvärtom är det bara besvärligt att ha skyddad adress. Men jag behöver det för att våga tro att han inte ska hitta barnen. Min oro påverkar min dotter mycket.

En kortare permission

Paulina vet att gärningsmannen inte genomgått behandling för sin våldsamhet, eftersom han säger sig vara oskyldig. Han har på drygt sex år haft endast en kortare permission, några timmars skogspromenad i sällskap med tre vakter.

- Jag vet inte varför han inte varit ute mer. För att han är så farlig? Smider han planer? Det jag skulle behöva veta är hur det ser ut i hans huvud.

Fakta mäns våld mot kvinnor i Sverige

Varje år antas 75 000 kvinnor drabbas av våld i nära relationer.

Under 2000-talet har minst 189 kvinnor dödats av en man de älskar eller har älskat, visar Aftonbladets unika granskning då den senast uppdaterades 31 december 2011. Omkring 17 kvinnor dödas varje år.

Våldet i nära relation kostar samhället 2,7–3,3 miljarder kronor årligen, enligt socialstyrelsens uppskattning.

Kännetecken på en man som är kapabel att döda är separationsångest och känslomässig instabilitet. Nio av tio män dömda för att ha dödat sin partner är deprimerade, har andra psykiska problem eller en personlighetsstörning.

För att hitta de farligaste männen har svensk polis utbildats i att använda riskbedömningsinstrumentet SARA, men utvärderingar visar att det inte alltid används.

Behandling av våldsamma män erbjuds vid minst 50 verksamheter. Behandlingen går ut på att gör mannen medveten om våldets konsekvenser och sitt eget ansvar.

Inom kriminalvården är dock behandling frivillig, och de farligaste våldsbrottsdömda männen (till exempel de med diagnosen borderline) tackar ofta nej. Det är inte heller säkerställt att behandling har ett positivt resultat på män dömda för våldsbrott eller sexualbrott, även om uppföljningar ger anledning till försiktig optimism.

Följ ämnen i artikeln