Löfven vill få igång EU-plan snabbt
Uppdaterad 2016-03-27 | Publicerad 2016-03-17
Statsminister Stefan Löfven (S) vill att EU:s flyktingplan där migranter avvisas från Grekland till Turkiet träder i kraft så fort som möjligt.
Det kan ske inom en vecka om EU-toppmötet enas om flyktingsamarbetet med Turkiet.
– Vi behöver få stopp på människosmugglingen och gå från en farlig och oordnad migration till en säker och kontrollerad, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd.
Han uppgav också att Sverige är redo att göra eftergifter på EU-toppmötet, som inleds i dag, för att nå en överenskommelse med Turkiet. En ordnad och säker migration till EU är viktigast, betonar Löfven (S).
Regeringen är beredd att bidra med mer pengar till att bygga upp flyktingmottagningen i Turkiet om de omkring 30 miljarder kronorna som EU redan utlovat inte räckt till fram till 2017. Ett villkor är dock att EU kontrollerar att de då utbetalda pengarna använts på rätt sätt.
Ingen omfördelning
Regeringen är också beredd att avstå från att asylsökande omfördelas från Sverige till andra EU-länder inom ramen för de omfördelningssystem som EU kom överens om förra året.
Grunden i överenskommelsen med Turkiet är att migranter och flyktingar som tar sig till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. I gengäld åtar sig EU att ta emot lika många syriska flyktingar från Turkiet som det antal syrier som avvisas från Grekland. Enligt förslaget till slutdokument från toppmötet så ska EU använda sig av de omfördelningssystem för flyktingar och asylsökande som unionen enades om förra året. Regeringen har begärt att få omfattas av fördelningen så att asylsökande kan överföras från Sverige till andra EU-länder.
”Inte optimalt”
Det blir inte fallet om EU i stället använder omfördelningssystemet för att överföra syriska asylsökande från Turkiet till EU.
– Det är inte optimalt för Sverige, säger Löfven.
Han uppger att regeringen ändå är beredd att säga ja till förslaget eftersom det viktigaste är att få ordning på flyktingkrisen.
Totalt finns 72 000 platser i omfördelningssystemet som EU kan använda för syriska flyktingar från Turkiet.
– Om antalet överstiget det, då har vi problem, det är lika bra att säga det, säger Löfven.
Statsministern vill att EU:s och Turkiets flyktingkrisplan kommer igång "så fort som möjligt", vilket innebär att migranter som inte vill söka asyl i Grekland eller inte har skyddsskäl återförs till Turkiet. I dag är det många syriska flyktingar som inte vill söka asyl i Grekland.
En vecka?
Löfven understryker att det dock är Grekland och Turkiet som måste bli överens om hur och när det kan börja.
En källa säger att EU-kommissionen har talat om lördag, men att det anses som i princip omöjligt. Men inom en vecka ska det som behövs kunna vara på plats och den nya ordningen träda i kraft.
Löfven betonar att allt måste ske med respekt för internationell rätt och EU-lag.
– Rätten till individuell prövning måste respekteras, säger Löfven om asylrätten.
Flera länder, till exempel Spanien, och även FN:s flyktingorgan UNHCR har uttryckt oro för att asylsökandes rättigheter inte kommer att respekteras.
Regeringen bedömer att den föreslagna överenskommelsen med Turkiet följer asylrätten.
Skickas tillbaka
Löfven understryker att Grekland inte kan skicka tillbaka alla migranter och flyktingar direkt till Turkiet. Först ska migranterna registreras och få möjlighet att söka asyl. De som inte vill söka asyl i Grekland, vilket är fallet för många i dag, kan skickas tillbaka. Även de människor som inte kommer från Syrien och som inte anses ha skyddsskäl kommer att skickas tillbaka till Turkiet.
Löfven uppger att flyktingmottagningen och asylprövningen i Turkiet måste byggas upp i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.
– Skyddsbehovet för människor på flykt måste respekteras oavsett deras ursprung, säger statsministern.
Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt är kritisk till överenskommelsen med Turkiet.
– Det är inget vackert avtal vi har framför oss. EU låter Turkiet agera gränspolis, säger han och uppger att Turkiet inte är något säkert land för flyktingar.
TT