Håller fast barnen – kan vara livsfarligt

helskärm

På vissa skolor använder man fasthållning som ett sätt att lugna utåtagerande barn.

Detta trots att det kan vara livsfarligt.

– Det finns exempel på personer som dör under de här omständigheterna, säger Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin, till Ekot.

En mamma till en nioårig pojke har anmält en skola i Täby kommun för att de flera gånger hållit fast pojken nedtryckt på mage, uppger Ekot, som granskat hur fasthållning används i skolor.

– De satt på mig, en på ryggen och en på benen. Två vuxna män. Det kändes riktigt hemskt, jag kämpade emot hela tiden. Jag bara kämpade emot, det var det enda jag gjorde, säger pojken till Ekot, drygt två år efter händelsen.

Pojken har asperger och adhd och har flera gånger fått så kraftig ångest att personalen inte kunnat lugna ned honom. De har då lagt honom på golvet och hållit fast honom i händer och fötter.

Professorn: ”Metoden är livsfarlig”

Skolan menar att pojken har varit aggressiv och fått utbrott. Men Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet, anser att metoden är livsfarlig. Att hamna i det läget i en utdragen kampposition kan göra det svårt att andas.

– Det finns ju exempel på personer som dör under de här omständigheterna. Det har varit vuxna hittills, men det är en situation som medför en viss risk, säger han till Ekot.

Överläkare: ”Behövs mer utbildning”

Mats Johnson är överläkare på enheten för barnneuropsykiatri på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han menar att man att om det är något man ska undvika så långt det går är det att hålla fast barn och unga som befinner sig på autismspektrat.

– Det finns andra metoder som används av personal på boenden och behandlingshem som gör att man kan undvika att situationen blir så upptrissad. En av dem är kallas lågaffektivt bemötande. Det går ut på att man ska vara lugn och förstående och se till att situationen inte eskalerar. Man ska absolut inte använda våld eller försöka gå emot personen, säger han till Aftonbladet.

Mats understryker dock att metoden så klart inte är hundraprocentig men att den ändå minskar risken för våldsamma konflikter.

– När det sedan kommer till barn med autism så handlar det i mångt och mycket om att förstå hur den individen fungerar och lära sig de situationer som kan vara stressande för denne. Det är inte alltid lätt för omgivningen att förstå varför barnen blir stressade. Men när man gjort en slags beteendeanalys så blir utbrotten förutsägbara och går att undvika.

Behövs det mer utbildning i de här diagnoserna inom skolan?
– Ja, det behövs. Men inte bara i skolan utan i många delar av samhället. Till exempel för poliser är det jätteviktigt att de har kunskap inom det här fältet eftersom det annars kan uppstå farliga situationer. Att sätta hårt mot hårt med en person på autismspektrat kan ge väldigt allvarliga konsekvenser, säger Mats Johnson.