Allt yngre dras in i gängkriminalitet
Publicerad 2020-09-27
Barn i nio-, tioårsåldern fångas upp av kriminella gäng och när socialtjänsten kommer in har barnen svårt att bryta med den kriminella miljön. Om de vill lämna gänget kan det kosta stora summor – som de inte har.
En enkät som TT skickat till kommunernas socialtjänster visar att problemet ökar på flera håll.
– Det är barn det handlar om, och det är det som är så oroväckande. Unga i kriminalitet har alltid funnits men det eskalerar, samtidigt som våldet i gängen blir allt grövre. Det är väldigt bekymmersamt, säger Monika Boström, gruppledare på socialförvaltningen i Örebro.
De kriminella gängen i Sverige har blivit allt fler – och våldsammare. Skjutvapenvåldet har ökat och polisen har varnat för att allt yngre personer dras in i gängverksamheten.
Problemet tycks spritt över landet, enligt en enkät som TT skickat till socialchefer i landets 290 kommuner och som 62 procent svarat på.
Flera orter, som tidigare varit förskonade från gängkriminalitet i yngre åldrar, är det inte längre.
Ett ökat antal orosanmälningar om yngre i gängkriminalitet rapporteras inte bara från storstädernas stadsdelar och kranskommuner, utan även från exempelvis Motala, Skövde, Uddevalla, Karlstad, Östhammar, Borlänge och Örnsköldsvik.
Kopplat till droghandel
– Vi har tidigare inte direkt haft någon gängrelaterad problematik bland yngre. Men nu har vi ett gäng som vi ser har kommit upp i vår kommun och som vi har hög oro för, säger Thereze Lundborg, enhetschef för mottagningsenheten barn och familj i Kalmar.
– Man är lojal mot sitt gäng, man har en ganska tuff attityd, man nekar till brott man begått även fast det är uppenbart. Yngre är springpojkar åt äldre, gänget byggs på och man utövar makt genom att andra blir rädda för en. Ingen vågar tjalla på gänget, även fast en del i det är så unga som att de går i årskurs sex, säger hon.
På flera orter ser socialtjänsten en ökad problematik kopplad till droghandel, där äldre utnyttjar yngre för att langa.
– I vissa ärenden verkar det finnas kopplingar eller att det förekommer kontakter mot någon form av organiserad handel kring droger. Det kan vara en 22-åring som lämnar droger till en 12-åring som sedan lämnar det vidare, säger Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.
– Vi har i många år haft gäng som rivaliserar mot varandra i våra utsatta områden. Det handlar mycket om att ta makten över drogförsäljningen och nu ser vi att det går ner i åldrarna, säger Marianne Gunnarsson, enhetschef för barn och unga i Borås.
I Katrineholm ser socialtjänsten hur pojkar i 12-, 13-årsåldern dras in i gäng som leds av 30-40-åringar.
– Det hela är väldigt svårt att komma åt eftersom ungdomarna redan är uppfångade av gängen innan vi kommer in och sedan har svårt att bryta med gänget. Vi får information om att ungdomarna måste köpa sig fria, för stora summor som de inte har, säger Anna Bergström, enhetschef för barn och unga i Katrineholm.
Misslyckad skolgång
På flera håll noterar socialtjänsten också vad man ser som alarmerande beteendeförändringar hos barn.
– Det kan vara elvaåringar som har noll respekt för vuxna, man använder könsord, man kränker kvinnor, man lyssnar inte på andra vuxna. Det ser vi som en indikation på att det finns andra krafter som styr barnen än föräldrarna, säger Magnus Nordahl.
Ungdomarna är vanligen mellan 14 och 16 år när de orosanmäls första gången kopplat till kriminella nätverk, enligt svaren i enkäten. Men även barn så unga som nio-tio år värvas.
– En ung kille som gjort något normbrytande, misshandlat någon eller snattat, blir intressant för gänget. Det finns killar som beskrivit att de vetat om gänget och haft beundran för det, och sedan har de blivit kontaktade när de visat att de kan gå över gränsen, säger Thereze Lundborg i Kalmar.
Gemensamma faktorer för dem som dras in är ofta misslyckad skolgång, problem med känslolivet och brister i föräldrarnas förmåga att sätta gränser, berättar Carina Eriksson Gadd, områdeschef på socialförvaltningen i Västra Hisingen i Göteborg. Flera av ungdomarna har också underliggande diagnostik eller har aldrig blivit utredda.
– Skolan har svårt att erbjuda särskild undervisning till dessa barn. Vi har mött barn som efter flera år i skolan i Sverige inte kan klockan när de kommer till en institution, säger hon.
Det är ett stort problem att barn- och ungdomspsykiatrin (bup) rustat ner, anser hon.
– Man blir ju lättare en person som de kriminella gängen kan plocka upp och tvinga att utföra tjänster om man också har en outredd diagnos och ett utanförskap.
Svårt att bryta
Ofta är det svårt att motivera de unga att bryta med gänget.
– De här barnen är ju inne i vad de tycker är ett härligt liv, där man får bekräftelse, uppmärksamhet, tillhörighet. Man kanske har mer pengar, man kan köpa kläder, man betyder något, man är viktig, man har en roll. Så länge den unge tycker att det rullar på och går bra vill den inte lämna, säger Monika Boström på socialförvaltningen i Örebro.
Flera socialchefer pekar på vikten av att kunna komma in tidigt i barnens liv, innan dessa fått kontakt med kriminella grupperingar.
– Det handlar om att ge föräldrar mer stöd så att de kan bli trygga i sin roll. Mer resurser i skolan så att barn inte redan vid åtta års ålder känner att det inte fungerar. Det behövs ett långsiktigt förebyggande arbete och samarbete mellan socialtjänst, skola, polis och bup, säger Anna Bergström i Katrineholm.
Hon och fler andra socialchefer uttrycker samtidigt en oro för framtiden.
– Jag är jättebekymrad. Det är ju besparingar överallt inom kommunerna. Just nu känns det som om problemen blir större och större. Hur vi ska få stopp på det – det vet jag inte. Jag är orolig för framtiden, säger Anna Bergström.