8 faktorer som sänker försvarets storsatsning
Publicerad 2023-09-22
Försvaret är den stora vinnaren i årets budget. Men det blir inte så mycket pang för pengarna som de många miljarderna antyder.
Det här är de åtta faktorerna som sänker nya storsatsningen.
– En fördubblad försvarsbudget ger ingen fördubblad försvarsmakt, säger Per Olsson, försvarsekonom på FOI.
Ingen satsning är större i årets budget än den på försvaret.
Jämfört med förra årets budget är statens utgifter totalt 88 miljarder kronor högre 2024. Mer än en tredjedel av ökningen – 32 miljarder – går till försvar och krisberedskap.
Det ska möjliggöra många satsningar de kommande åren: Nya eldhandvapen, ytstridsfartyg, Archer-artilleripjäser, sensorer och pansarvärnsrobotar samt införande av det nya stridsflygplanet Jas 39 Gripen E.
Det militära försvaret ska kosta 119 miljarder kronor nästa år, en fördubbling jämfört med 2020.
Och ökningen ska fortsätta framöver, eftersom alla riksdagspartier står bakom planen att gå mot 2 procent av BNP till det militära försvaret. Notan väntas bli 164 miljarder kronor år 2030 och 203 miljarder kronor år 2035.
Men det gör inte att den svenska försvarsmaktens slagkraft blir dubbelt så stor.
”Krävs hinkvis med pengar”
Dels går mycket av pengarna till att förverkliga satsningar som redan är beslutade.
– Man ser fortfarande en kvardröjande effekt av det gamla paradigmet av spara och snåla, säger Robert Dalsjö, överingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Det krävs hinkvis med pengar bara för att få organisationen enligt 2020 års försvarsbeslut på plats och fungera, innan organisationen kan växa. Det är ett tecken på hur illa det varit ställt.
En lång rad andra faktorer håller tillbaka effekten av de nya pengarna:
1) Inflationen
Försvaret får påslag i löpande priser. Men en krona idag är sällan värd en krona i morgon. Särskilt inte just nu. Om inflationen ligger på 10 procent kommer ett tillskott på 1 miljard kronor idag bara vara värt 900 miljoner kronor nästa år.
Mycket av de extra pengarna går alltså egentligen till att upprätthålla den nuvarande förmågan – inte till extra satsningar.
2) Svårt att ersätta bortskänkt materiel
Sverige har hittills skickat militärt stöd till Ukraina värt 20 miljarder kronor. Men det går inte att ersätta materielen till samma kostnad. Marknaden för begagnade stridsvagnar är till exempel sopren. Vill Sverige ha 10 nya stridsvagnar som ersättare för de Leopard 2-vagnar vi skickat till Ukraina är enda alternativet nyproduktion – till en avsevärt högre kostnad.
Hela finansieringen för ersättningen finns inte med i årets budget.
– Till del tar vi hand om det nu, men vi kommer under flera år framöver jobba med ersättningsanskaffningar och säkra finansieringen för det under flera år framöver, sa försvarsminister Pål Jonson (M) till Aftonbladet förra veckan.
3) Brist och efterfrågan
Rysslands krig mot Ukraina har lett till att många europeiska länder kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Efterfrågan på nya prylar har ökat, samtidigt som industrin kämpar med flaskhalsar, där brist på krut och andra explosivämnen bara är en.
Regeringen konstaterar att det finns ”risker i materielförsörjningen t.ex. rörande prisutveckling och osäkerheter i leverans”.
Även uppförandet av försvarsmaktens nya byggnader och garnisoner hotas av höjda priser och brist på viss byggmateriel, enligt budgeten.
4) Ny teknik – dyr teknik
Många av Sveriges viktigaste materielsystem är gamla. Den första korvetten i Gävle-klassen sjösattes 1990, den första ubåten i Gotland-klassen 1995. Stridsfordon 90 började byggas 1993 och Stridsvagn 122 år 1994.
Att ersätta dem kommer dock att kosta mycket mer än den ursprungliga investeringen, eftersom kostnaderna för ny teknik hela tiden ökar.
Enligt Per Olsson visar tidigare studier på stridsflygplan att de tenderar att bli 7 procent dyrare per år. Det innebär alltså en fördubbling i pris på 10 års sikt.
– Det här är ett långsiktigt problem som alla försvarsmakter brottas med, säger Per Olsson.
– Nästa generation är alltid många gånger dyrare än dagens.
Detta syns också i prognoserna.
Regeringen räknar med att investera 91 miljarder kronor (i prisläge 2023) i stridsflyg fram till 2035, och 18 miljarder i undervattensförmågan, alltså bland annat ubåtar och torpeder.
5) Ökade kostnader för underhåll
En ny pryl kostar inte bara när den köps in. För varje nytt vapen ökar också den löpande kostnadsbördan för att använda grejerna och hålla dem i trim.
Regeringen räknar med att vidmakthållande av befintliga investeringar kommer att kosta nästan 27 miljarder kronor 2028, jämfört med 20 miljarder kronor 2023.
6) Övning och beredskap
Som ett led i att bygga en starkare krigsmakt övar militären mer. Det kostar inte bara i löner. Slitaget på prylarna ökar, liksom behovet av reservdelar och verkstadskapacitet. Där har försvaret problem. Markverkstädernas kapacitet motsvarar inte behoven, vilket påverkat arméns tillväxt negativt.
– Den ökade tillgängligheten tror jag slukar mycket pengar, säger Per Olsson.
7) Historisk skuld
Försvarsförmåga byggs över tid, och är svår att fixa med tillskott på kort sikt. Att öka budgeten med 100 procent ett år ger mindre effekt än om budgeten på årsbasis varit 10 procent högre under en tioårsperiod.
– Vi har låtit försvaret förfalla över tid. Därför går det inte att bygga upp på en dag. Framförallt inte om det samtidigt också ska vara aktivt, öva och hjälpa till att stödja Ukraina, säger Per Olsson.
8) Flaskhalsar
Försvaret har brist på en rad specialistkompetenser – piloter, tekniker, flygstridsledare – och markverkstäderna är överbelastade.
– Det uppstår en flaskhalsproblematik. Vissa funktioner som är underdimensionerade blir gränssättande för hur snabbt man kan använda nya pengar. Det är också en konsekvens av snålåren. Gamla synder har kommit ikapp oss, säger Robert Dalsjö.