Stockholms krisdrag: Skjuter fram all planerad vård
Publicerad 2020-12-15
Det finns ett historiskt stort vårdbehov i Stockholm, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.
Därför föreslår han att skjuta fram all planerad vård som inte är akut nödvändig.
– Mitt förslag är att det här ska gälla i ett första skede fram till sista januari 2021, säger Björn Eriksson.
Under våren talade Björn Eriksson återkommande om en ”storm” för Region Stockholms sjukvård gällande coronasituationen.
Nu talar hälso- och sjukvårdsdirektören istället i termer av ett maratonlopp.
– För att vårdens medarbetare ska vara uthålliga i kampen mot den här obarmhärtiga sjukdomen och viruset måste de få rimlig tid att återhämta sig mellan arbetspassen, säger Björn Eriksson på dagens pressträff.
”Mycket stort behov”
Vårdbehovet är historiskt högt och det finns inga tecken på minskning.
– I somras ökade vårdbehovet i mars, var som störst i april, och minskade sedan. Nu ökade vårdbehovet i oktober, och november, och december. Så här långt ligger vi kvar på ett mycket stort sjukvårdsbehov. Det finns inga tecken på att det håller på att minska, säger Björn Eriksson.
Som en åtgärd kommer Björn Eriksson i dag att föreslå för hälso- och sjukvårdsnämnden att skjuta fram all planerad vård som frigör resurser för akutvård fram till 31 januari 2021.
Fler åtgärder som föreslås:
- Endast akut och nödvändig sjukvård över regiongränser.
- Sjukhusen ska dra ner på konferenser, möten och utbildningar.
- Administrativ vårdutbildad personal uppmanas arbeta i vården.
- En hemställan har skickats till socialstyrelsen och samverkan Stockholm för vårdutbildade medarbetare.
- Privata vårdgivare ska låta medarbetare arbeta inom akutsjukvården.
- Viss akut och nödvändig vård som normalt utförs vid sjukhusen görs hos andra vårdgivare.
Tiotal lediga iva-platser
Antalet patienter inom iva-vården i Region Stockholm har de sista dagarna legat på cirka 90.
– I går hade vi ett tiotal lediga vårdplatser inom intensivvården, vilket för Region Stockholm är något för liten marginal, säger Björn Eriksson.
Han säger att det inte är aktuellt att bygga upp fältsjukhuset igen, eftersom problemet inte är lokaler eller utrustning.
– Det vi har brist på är medarbetare som ska orka jobba så hårt under så många veckor i skyddsutrustning med en oberäknelig sjukdom.
Många larmade tidigt efter den första vågen om att de var trötta, utmattade och behövde hjälp från regionen. Har ni inte lyssnat på de signalerna?
– Jo och det är precis det vi gör idag, det är därför vi ber hälso– och sjukvårdsnämnden att ställa in planerade vård där det finns personal som kan jobba med intensivvård. Vi har försökt att vända på varje sten för att få fler medarbetare i vården.
Björn Eriksson gick i fredags ut med att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus – totalt 120 anställda – flyttas till covidvården till den 10 januari. Det innebär att viss planerad vård och icke-akuta operationer ställs in.
Samtidigt uppger flera av de största privata vårdgivarna i regionen att de inte kan lova någon personal till akutsjukvården.
Vårdpersonal riktar kritik mot regionen för att man ställer in operationer för barn, samtidigt som privata vårdgivare kanske inte skickar personal. Vad tycker du om det?
– De med störst behov ska få vård först. Man kan bara ställa in den vård som inte innebär en akut fara.
Men det betyder ju inte att det inte innebär ett lidande. Poängen här är att ni tar personal från sjukhuset medan ni har privata vårdgivare som ni inte kan kräva in personal från.
– Nu är vi ännu tuffare och föreslår att man ställer in vård där det finns resurser som kan användas i intensivvård.
Men ni har alltså inte avtal där ni kräver att personal från de privata vårdgivarna rycker in i sjukvården?
– Även den privata vården består ju av medarbetare och som medarbetare måste du frivilligt bestämma var du ska jobba. Frivillighet fungerar alltid bäst.
PODD Vaccinfrågan: Så kan det funka i regionerna
Aftonbladet Daily med Inger Nordin Olsson, regional vaccinationssamordnare i Region Örebro.