Kriskommunen lägger halv miljon på folkomröstning – som ingen vill ha
Kommunalrådet: ”Fått telefonsamtal om ’svartingar’ på skolan”
Publicerad 2021-04-02
FILIPSTAD. Politikernas beslut att blanda elever med svensk och utländsk bakgrund i två skolor, väcker känslor. Men nu har kommunen skjutit upp folkomröstningen i skolfrågan ända till oktober – när allt är klart och barnen redan sitter i sina nya skolbänkar.
– Jag måste få förberedelsetid på mig, det handlar också om demokrati, säger kommunstyrelsens ordförande, Åsa Hååkman Felth (S).
Det beskrivs som en fråga som splittrat staden – sammanslagningen av två skolor, invandrartäta Strandvägsskolan och Åsenskolan, där få nyanlända hamnar.
På sex veckor lyckades kritiska föräldrar samla in över 1000 namnunderskrifter, tillräckligt för att få igenom Filipstads första kommunala folkomröstning.
”Politikerna kastar pengar i sjön”
Men för några veckor sedan kom fiaskobeslutet från kommunens styrande vänsterblock: folkomröstningen ska visserligen hållas, men först en bit in på höstterminen, när elever, lärare, klasser och en helt ny skolorganisation redan är på plats.
– Många tänker nog inte rösta, för man tänker att det redan är sjösatt. Ska den hållas i oktober behöver den inte hållas, för vår skull, säger en förälder som kämpat för folkomröstningen.
Minst 430 000 kronor beräknas kostnaden bli, för att trycka upp valsedlar, bemanna vallokaler, coronasäkra och organisera en demokratisk process, som ingen egentligen vill ha.
Samtidigt har barn- och utbildningsförvaltningen ett underskott på nära 20 miljoner.
Den styrande majoriteten i kommunen med socialdemokrater och vänsterpartister har varit emot folkomröstningen från första början. Nu säger kommunalrådet Åsa Hååkman-Felth (S) att man vill hålla omröstningen först i oktober för att få fler till valurnorna.
– Vi måste få en chans att vara ute och prata med folk. Det är ju mycket svårare nu när det är corona, jättesvårt att knacka dörr eller stå på torget. I oktober kommer dessutom fler hinna fylla 18 år som man måste vara för att få rösta, säger Åsa Hååkman Felth.
Blir det inte en helt meningslös folkomröstning, om beslutet redan är genomfört?
– Det är därför vi tyckt nej till folkomröstning, vi har varit tydliga från första början.
Kommunalrådet: Redan för sent
Även om folkomröstningen, som bara är rådgivande, skulle hållas i exempelvis juni, skulle det vara för sent att göra om skolorganisationen inför hösten, menar Åsa Hååkman Felth. Lappar om klassindelningar har redan skickats ut till sexåringarna. Lärarnas scheman är satta.
Kommer ni riva upp beslutet i höst, om den andra sidan vinner? Det låter orimligt att flytta tillbaka elever och lärare igen?
– Det får vi tar ställning till när vi ser valresultatet, vi vill inte gå händelserna i förväg. Vi tycker ju att det är orimligt med en folkomröstning.
Oppositionen står bakom föräldrainitiativet, och exempelvis Moderaterna tycker att socialdemokraterna agerat “respektlöst” gentemot medborgarna genom att göra omröstningen till ett spel för gallerierna.
Ser rasism bakom kritiken
Tydligast kritiskt mot skolsammanslagningen har dock Sverigedemokraterna varit. I en motion till kommunfullmäktige påstod partiets företrädare att “svenskfödda barn reduceras till integrationsverktyg som kan offras för att åstadkomma en integration som all erfarenhet säger är omöjlig”.
Men socialdemokraten Åsa Hååkman Felth menar att det hos vissa personer ligger främlingsfientlighet bakom kritiken. Hon säger att hon själv blivit kontaktad av personer som talar nedlåtande om barnen på Strandvägsskolan.
– Med det fria skolvalet har det ju blivit så att de vill inte vara på Strandvägsskolan, eftersom där är så många “svartingar”. Jag vet att det finns sådana, jag har haft någon som varit så tydlig till mig i telefonsamtal.
”Vi experimenterar inte”
Föräldrarna på Åsenskolan har beskrivit sammanslagningen som ett “integrationsexperiment”, som genomförs utan tillräckligt med underlag. Men kommunalrådet menar att det handlar om att skapa en likvärdig skola, och inget annat. Hon ilsknar till när föräldramotståndet kommer på tal.
– Jag tycker att det är otäckt när man väljer att använda ordet experiment, det gör mig verkligen upprörd. Vi experimenterar absolut ingenting. Föräldrarna vill verkligen inte att barnen ska umgås med barn av utomeuropeisk härkomst, och det tycker jag är en farlig och odemokratisk väg att gå. Vad ska vi göra nästa gång, inte gå tillsammans med barn som har en funktionsnedsättning, eller vars förälder har ett missbruk?