De sitter fast i Georgien – med nyfödda tvillingarna

Skatteverket kräver intyg för att surrogatbarnen ska få komma till Sverige

Gustaf Tronarp

Efter en lång kamp fick Olof och Martina tvillingar med hjälp av en surrogatmamma.

Men i stället för att få påbörja småbarnslivet hemma i Sverige sitter de fast i Georgien.

Detta trots att en svensk domstol fastslagit faderskapet.

– Våra barn blir lidande av detta och det känns så fel, säger Olof.

Föräldrarnas jurist: ”De vill hem till Sverige"

De första veckorna med tvillingarna Arne och Greta har inte alls blivit som föräldrarna tänkt sig.

Martina och Olof hade planerat att kunna starta familjelivet i lugn och ro hemma i Mönsterås. Men sedan en dryg månad tillbaka tvingas de varva blöjbyten och matning med ideliga besök hos olika myndigheter i Georgiens huvudstad Tbilisi.

– Vi trodde att det här skulle ta två-tre veckor och att vi sedan skulle kunna åka hem. Men nu har vi fått beskedet att det i värsta fall kan ta ett halvår innan vi kan resa till Sverige, säger Olof.

Han fortsätter:

– Det är tufft att vara i ett land som vi inte känner till när vi precis blivit en familj. Vi har inget skyddsnät här. Dessutom är det väldigt varmt och trafiken är mycket intensiv. Vi går inte ut så mycket utan vi sitter mest i lägenheten.

– Våra barn blir lidande av detta. Det känns så fel.

Lång kamp för att få barn

Martina och Olof, som båda är 36 år, hade försökt få barn länge när de bestämde sig för att inleda en surrogatprocess.

– Vi undersökte först möjligheterna till att adoptera, men det kan ta flera år och vi är inte så unga längre. Det är svårt att bli godkända som adoptivföräldrar när man är lite äldre.

– Efter att vi pratat med bekanta till oss som tagit hjälp av en surrogatmamma så bestämde vi oss för att också försöka med det.

Eftersom surrogatmödraskap inte är tillåtet inom den svenska sjukvården hänvisades makarna till att resa utomlands. Valet föll på Georgien.

– Allt har gått jättebra hela vägen. Det är först nu som det har blivit en massa problem.

”Vi vill bara komma hem”

Tvillingarna Greta och Arne föddes den 29 juli. Några dagar senare ändrade de georgiska myndigheterna rutinerna för att ansöka om födelsebevis. Det är detta som ställer till det för familjen.

För att svenska ambassaden ska kunna utfärda pass till de nyfödda måste de först få ett så kallat samordningsnummer från Skatteverket. Myndigheten kräver då att barnens identitet ska vara fastställd.

– Vi har dna-analys från Rättsmedicinalverket och en dom från tingsrätten som slår fast att jag är biologisk pappa till barnen. Men Skatteverket nöjer sig inte med det utan de säger att vi måste lämna in födelsebevis.

– Tidigare tog det bara några dagar, men efter att proceduren gjorts om kan det dröja upp till ett halvår.

Formellt är Greta och Arne nu statslösa och de tillåts inte lämna Georgien.

– Jag förstår inte att Skatteverket inte kan vara lite flexibla. Vi vill bara komma hem och påbörja livet med våra barn, säger Olof.

Enligt honom riskerar flera svenska par att hamna i samma situation under de närmsta månaderna.

– Det finns två andra svenskar här nu, och sex-sju par till kommer senare i höst. Det kommer att bli ett jättestort problem.

Fakta: Det här gäller för surrogatmödraskap

Surrogatmödraskap innebär att ett par eller en person tar hjälp av en kvinna för att få barn. Kvinnan genomgår en graviditet, och efter förlossningen lämnar hon ifrån sig barnet.

Det finns ingen lagstiftning på området i Sverige. Den svenska sjukvården tillåter inte surrogatmödraskap. Därför är det vanligt att personer som vill bli föräldrar genom en surrogatprocess reser utomlands.

När ett surrogatbarn ska tas till Sverige så kopplas ett flertal myndigheter in. Det är inte ovanligt att bristen på lagstiftning leder till rättsliga problem.

Surrogatgraviditeter kan genomföras även i Sverige. Det sker då genom privata överenskommelser mellan parterna.

Källor: Skatteverket och RFSL