Stora skillnader i elnätsavgifter
Publicerad 2016-09-30
Här är kommunerna med landets högsta och lägsta elnätsavgifter.
En ny undersökning från Villaägarna visar att Ellevios nät i Värmland med omnejd är dyrast i landet.
Där betalar en vanlig småhusägare 12 700 kronor per år – nästan 8 000 kronor mer än i Ljungby.
Enligt elnätsbolagen beror de höga priserna bland annat på nödvändiga investeringar.
Prisskillnaderna mellan jättarna Ellevio och Vattenfall och övriga elnätsbolag är stora, visar Villaägarnas genomgång.
Och större blir de – sedan 2010 har Ellevio och Vattenfall höjt elnätsavgifterna för en vanlig småhusägare med 38 procent. Under samma period har övriga nätbolag höjt avgifterna med 16 procent.
– De största bolagen har de högsta priserna, samtidigt är det de som har höjt mest. Gapet mellan dem och de lokala monopolen ökar hela tiden fast det borde vara tvärtom, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarnas riksförbund.
Kräver högre avkastning
De två jättarna är i snitt 3 300 kronor dyrare per år jämfört med övriga nätbolag. Att jämföra med 2010 då Ellevio (som då hette Fortum) och Vattenfall i snitt var 1 300 kronor dyrare.
– Trots att de stora bolagen har stordriftsfördelar är de ofta dyrare för kunderna, eftersom deras ägare kräver högre avkastning, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund.
Det dyraste elnätet är Ellevios Västra Svealand, som kostar 12 656 kronor per år för en vanlig småhusägare.
Det är 7 914 kronor dyrare än landets billigaste nät – Ljungby Energinät – med en kostnad på 4 742 per år för en vanlig småhusägare.
– Det är ett litet lokalt monopol, och generellt är det de som är billigast, säger Anna Werner på Villaägarnas riksförbund.
Höga vinster, låg risk
Det dyraste och det billigaste nätet är samma som förra året. Sedan dess har Ellevio höjt sitt pris ytterligare. Nu kräver Villaaägarna att regeringen agerar för en rimligare prisreglering.
– Det saknas ett ordentligt konsumentskydd, eftersom prisregleringen på marknaden för elnät har havererat. Elnätsbolagens höga vinster står inte i proportion till den låga risk de tar. Villaägarna kräver att regeringen uppdrar åt Energimarknadsinspektionen att utforma en rimlig prismodell och ett fungerande konsumentskydd, säger Jakob Eliasson.
”Få kunder som delar mycket nät”
Jonatan Björck, pressansvarig på Ellevio, förklarar storbolagens högre priser med att en stor del av deras marknad består av landsbygdsnät.
– Vi har nät där det är få kunder som delar på mycket nät. Tittar man på vårt dyraste prisområde, som heter Västra Svealand-Västergötland, har vi 183 meter ledning per kund. Tittar vi i Stockholm har vi 25 meter elnät per kund, säger han och fortsätter:
– Tittar vi på de kommunala bolagen har de någonstans mellan 30 och 60 meter ledning per kund. Där finns det en stor skillnad i vad man har för kostnader.
Jonatan Björck påpekar att samtliga bolag lyder under samma villkor.
Efter en rättstvist mellan elnätsbolagen och myndigheten Energimarknadsinspektionen och slog högsta förvaltningsdomstolen fast i mars förra året att bolagen har rätt att ta ut högre avgifter. Den effekten märks nu.
– Tvisten gjorde att vi inte kunde göra vad vi borde under den tidigare perioden, vi visste inte vilka ramar vi hade att förhålla oss till. Det gjorde att vi fick flytta med oss den underintäkten in i den här perioden. Vi har fått ett större utrymme att ta ut avgifter, det är också samma för alla bolag.
Även Mikael Björnér, kommunikationsansvarig för Vattenfalls eldistribution, betonar att en stor del av företagets elnät ligger i glesbygden.
– Vårt elnät motsvarar tre varv runt jorden. Det är huvudförklaringen till prisskillnaden, att vi har mer ledningslängd per kund att underhålla och förbättra än många av de mindre elnätsbolagen, säger han.
Kommer fler höjningar
Ytterligare prishöjningar är att vänta de kommande åren.
– Vi står inför kanske den största investeringspuckeln i hela landets elnät. Dagens nät är gammalt och behöver bytas ut. För att klara investeringarna måste vi höja priserna, säger Jonatan Björck.
Enligt Mikael Björnér används avgifthöjningarna oavkortat till att förbättra elnätet. Vattenfall satsar exempelvis två och en halv miljard kronor på elnätet i norra Sverige fram till och med 2020.
– Det gör vi för att minska antalet avbrott och längden på avbrott, säger han och tillägger:
– Många utmålar oss som en ful fisk i och med att elnätsmarknaden består av monopol – och att vi då höjer avgifterna. Men många av våra kunder har många och långa avbrott. Det vill vi ändra på, vi har ett omfattande elnät och så mycket att underhålla vilket gör att vi måste höja priserna.
Mikael Björnér nämner även den växande befolkningen och inflyttningen till storstadsregionerna som en anledning.
– Vi måste förnya och öka kapaciteten i elnätet. Stora delar av elnätet är gammalt och behöver förnyas. Vi moderniserar elnätet med ny teknik som gör att vi snabbare kan avhjälpa elavbrott.