Inget tyder på att Sanders ger upp

Wolfgang Hansson

NEW HAMPSHIRE. Det fanns ingen klar vinnare i demokraternas sista debatt inför primärvalet i New Hampshire.

Men Hillary Clinton gick på offensiven för att hindra Bernie Sanders att utmåla henne som en köpt politiker.

Kanske hjälper det henne att knappa in på Sanders försprång.

För en gångs skull var det Hillary Clinton som spelade rollen av underdog. Utmanaren Bernie Sanders leder med 20 procent i opinionsmätningarna inför det första riktiga primärvalet i ett vårlikt New Hampshire. Clinton hade inget att förlora. Det verkade få henne att kasta försiktigheten överbord och tuffa till sitt försvar.

Under den första halvan av debatten hettade det till rejält mellan kandidaterna. Då handlade det om vem av dem som är mest progressiv och minst beroende av storkapitalet.

Sanders har konsekvent sagt att Hillary inte är tillräckligt mycket vänster för att representera de demokratiska väljarna. Den förre utrikesministern kontrade med att hon tyckte det var meningslöst att sätta etiketter på varandra och föreslog att de skulle diskutera sakfrågor i stället.

Ännu hetare blev det när diskussionen kom in på pengarnas roll i amerikansk politik. Medan Bernie Sanders finansierar sin kampanj med små bidrag från över tre miljoner amerikaner så får Hillary Clinton mycket av sina pengar från stora och mäktiga företag.

Sanders försöker utmåla Clinton som köpt av storföretagen. Hon vägrade acceptera det och konfronterade honom direkt.

– Säg rakt ut vad du menar istället för den konstfulla smutskastning du håller på med, röt en irriterad Clinton.

Sanders påpekade att Wall Street och andra inte betalar miljoner till politikerna om de inte tror att det kan få ut något av det. Men Clinton vägrade att låta sig ses som näringslivets redskap.

– Jag har aldrig ändrat åsikt eller ändrat min röst för att någon gett mig ekonomiska bidrag, hävdade hon.

Efter den holmgången gick konfliktnivån ner avsevärt och ersattes av en nästan överdriven artighet. Det måste ha varit mycket svårt för väljarna att upptäcka några stora skillnader mellan de två kandidaterna.

Ingenting tyder på att han ger sig

De är eniga om att inga stridande amerikanska soldater ska skickas till Syrien eller Irak, de är eniga om att en allomfattande sjukförsäkring är målet. Små skillnader finns. Sanders är helt emot dödsstraff medan Clinton tycker det behövs i vissa särskilda fall på federal nivå.

För Sanders var debatten en sällsynt möjlighet att inför en nationell tv-publik bli sedd som Clintons jämlike. Det kan stärka hans ställning sett till hela USA. Medan Clinton efter sin fina insats förmodligen kommer att knappa in på Sanders försprång i New Hampshire.

Så länge hon överträffar förväntningarna gör det inget om hon inte vinner delstaten. Hon ligger ändå bäst till för att få nomineringen.

Men ingenting tyder på att Sanders tänker ge upp. Tack vare alla bidrag från vanliga människor kan ha hålla igång sin kampanj länge än. Något även Clinton kan tjäna på. Kampen mellan henne och Sanders ger lite spänning till det demokratiska racet som annars riskerar att hamna helt i skymundan av den riktiga holmgången på den republikanska sidan.

Intressant om vicepresidentposten

Risken hon löper är givetvis att Sanders mer visionära budskap inspirerar mer och att han går om henne på upploppet.

Otänkbart för några månader sedan men fullt möjligt i dag.

Avgörande i slutändan blir vem av de två som anses ha störst chans att vinna presidentvalet den 8 november. Där är det tveklöst fördel Hillary Clinton.

Debattledarna försökte få Hillary Clinton att avslöja om hon kunde tänka sig att göra Sanders till sin vicepresidentkandidat. Hon vägrade ge besked men svaret var ändå intressant.

– Den förste jag kommer att ringa om jag blir nominerad för att diskutera hur vi ska gå vidare är Bernie Sanders.

Så kanske ändå kan det bli: Clinton+Sanders=Sant.