Läkaren: "Nicole har hamnat mellan stolarna hela vägen"
Uppdaterad 2015-05-11 | Publicerad 2015-05-09
Myndigheterna om varför Nicole inte får hjälpen hon behöver
Nicole, 20, skickades hem svårt hjärnskadad innan allt var klart för hennes hemgång.
– Hon har hamnat mellan stolarna hela vägen, säger verksamhetschefen Rustan Schlüter på Berga läkarhus.
Monica Svanholm, chef på avdelningen för funktionsnedsättning, Försäkringskassan.
• Varför får inte Nicole dubbelassistans dygnet runt?
– Hon har inte behov av dubbelassistans dygnet runt, utan i vissa situationer, säger Monica Svanholm.
• Enligt föräldrarna kan Nicole inte utnyttja dubbelassistansen när hon behöver den 7 till 14 gånger per dygn.
– Det är en schemateknisk fråga som assistansbolaget får lösa. De ska skräddarsy en lösning för Nicole.
• Kan ni förstå att det kan bli problem att ordna?
– Jag förstår absolut problemet. Jag har inte hört att det är omöjligt, men det är naturligtvis svårt.
• Nu måste föräldrarna rycka in. Är det rimligt?
– Nej, det tycker jag absolut inte. Men Försäkringskassan beviljar inte fler timmar för att assistansbolaget inte kan anpassa sig till situationen.
Vd:n och juristen George Cojocaru på assistansbolaget Novasis företräder även Nicole juridiskt och sitter därmed på två stolar.
• Enligt Försäkringskassan är det ert ansvar att Nicole får dubbelassistans när hon behöver.
– De kan ju alltid hänvisa till schematekniska lösningar. Men det är ingen som kan trolla. Det fungerar inte i det riktiga livet med dubbelassistansen. Jag har överklagat beslutet. Nicole behöver fler timmar. Hon behöver dubbelassistans all sin vakna tid, säger George Cojocaru.
– De här timmarna räcker inte för Nicoles behov. Det går inte att sy ihop ett liv utifrån det. Livet är ju inte bara äta, sova, vändas i sängen. Nicole behöver väldigt mycket träning och stimulans för att komma i gång.
Rustan Schlüter, verksamhetschef på Berga läkarhus, dit Nicole hör.
• Vem har ansvar för att beställa aggregat och matpump - ni på Berga läkarhus eller Helsingborgs kommun?
– Det skulle kunna vara vi. Men vi har som privat enhet ingen portal där vi kan beställa aggregat. Matpump brukar man få låna från sjukhus, säger Rustan Schlüter, på Berga läkarhus.
• Varför har den här situationen uppstått, att ingen tar ansvar?
– Nicole har hamnat mellan stolarna hela vägen. Själva bristen är att det inte varit någon vårdplanering. Det är då man lägger upp all vård och vem ska göra vad. Det väsentliga är att det måste lösas kring Nicole.
På läkarhusets initiativ ska nu ett möte ske den 12 maj hemma hos Nicole för att ta fram en samordnad individuell plan.
Nina Bredén, enhetschef för hemvård och hemsjukvård, Helsingborgs kommun.
• Vem har ansvar för att beställa aggregat och matpump - ni på Helsingborgs kommun eller Berga läkarhus?
– Det är läkarhuset som har ansvaret, men de måste göra tjänsteköpet via mig. Vi måste alltid ha direktiv från en läkare, säger Nina Bredén.
Carina Cronqvist, enhetschef för LSS myndighetsutövning, Helsingborgs kommun, vill inte uttala sig i det enskilda fallet.
• Enligt föräldrarna ansåg Helsingborgs kommun att ett vårdplaneringsmöte var onödigt. Varför blev det aldrig något möte?
– Det kan ju vara så att det redan är insatser som är beviljade och då är det inte alltid så att man har ett personligt möte, säger Carina Cronqvist.
Ingrid Christensson, enhetschef på bostadsanpassningen, Helsingborgs kommun.
• Ska inte kommunen hjälpa till med bostadsanpassning så att en funktionshindrad kan komma in i duschrummet?
– Det är självklart att man ska kunna komma in och duscha. Man har varit hemma hos personen, tittat på olika lösningar. Jag har uppmanat familjen, pappan, att överklaga. Det är bra för kommunen att det här prövas av neutral instans, säger Ingrid Christensson.
Helena Pessah, sektionschef på rehabiliteringsmedicin, Orups sjukhus.
• Varför blev det aldrig något vårdplaneringsmöte?
– Jag kan inte uttala mig i ett enskilt ärende. Det är ett samspel mellan tre parter och det är viktigt att alla tar sitt ansvar. Det är en diskussion mellan sjukhuset och kommunen. Kallar man till ett möte så är det viktigt att alla kommer, säger Helena Pessah.