Protester skakar Kuba: Vi behöver systemskifte

”Frihet!” och ”Ner med diktaturen!” – regeringskritiska protester vars like inte setts på årtionden skakar det kommunistiska Kuba.

Tusentals ilskna aktivister marscherade under helgen i bland annat Kubas huvudstad Havanna och i landets näst största stad Santiago, med krav på president Miguel Díaz-Canels avgång. De uttryckte frustration över landets pandemihantering och den ständiga bristen på varor och medicin.

– Vi befinner oss i väldigt svåra tider. Vi behöver ett systemskifte, säger dansläraren Miranda Lazara, som deltog i demonstrationerna i Havanna, till nyhetsbyrån Reuters.

Snabbinsatt tv-tal

Polis och specialstyrkor syntes på huvudstadens gator och enligt vittnen ska ett tjugotal personer ha gripits. Kravallpolis använde pepparsprej och batonger mot några aktivister i Havanna, men lämnade de flesta i fred, skriver tidningen Financial Times. Majoriteten av demonstranterna uppges ha respekterat det utegångsförbud som på grund av coronaviruspandemin råder från klockan 21.

President Díaz-Canel, som även är ordförande i Kommunistpartiet, försökte stävja upprördheten genom ett snabbinsatt tv-tal till sina landsmän – mitt i en fotbollssändning. I det skyllde han oroligheterna på USA, som skärpt sitt handelsembargo mot ö-nationen. Han sade att många aktivister manipulerats av USA-styrda sociala medier och varnade för att fortsatta ”provokationer” inte kommer att tolereras.

– Vi kommer inte att tillåta att någon manipulerar oss. . .  En order om strid har givits, revolutionärer till gatorna, dundrade Díaz-Canel.

Samtidigt syntes mindre stödprotester för regimen i Havanna på söndagen. De höll upp kubanska flaggor och skanderade ”Fidel”, med hänvisning till landets tidigare mångårige ledare Fidel Castro.

Den nuvarande kubanske presidenten Miguel Díaz-Canel ska hålla ytterligare ett tv-tal under måndagen.

Stödprotester i Miami

Regeringskritiska manifestationer hölls i ett stort antal städer, men demonstrationsvågen började i San Antonio de los Baños, söder om Havanna, skriver Financial Times. Där krävde demonstranterna stopp för virusrestriktioner och de ständiga strömavbrotten. Missnöjesyttringarna uppges vara de största sedan sommaren 1994.

Stödprotester hölls även i Miami i Florida i USA, där ett stort antal exilkubaner bor.

Michael Bustamante, som undervisar i latinamerikansk historia vid Florida International University, säger att protesterna är de största sedan sommaren 1994.

Den plötsliga protestvågen fick tumme upp från Vita huset.

”Vi står med det kubanska folket och deras rop på frihet och undsättning från pandemins tragiska grepp och från årtionden av repression och ekonomiskt lidande”, säger president Joe Biden i ett uttalande.

Krympande ekonomi

Protesterna sammanfaller med att Kuba går igenom sin värsta ekonomiska kris sedan landets forna allierade Sovjetunionen kollapsade 1991.

Under fjolåret krympte Kubas BNP med nära 11 procent, enligt Reuters. Vid sidan av handelsembargot och andra sanktioner kan nedgången kopplas till minskade intäkter från turism på grund av viruspandemin.

Kuba, med 11 miljoner invånare, är ännu förhållandevis lindrigt drabbat av pandemin. Enligt Johns Hopkins Universitys sammanställning har hittills 1 500 personer med covid-19 avlidit och totalt har 238 000 infekterats. Den smittsamma så kallade deltavarianten rapporteras dock sprida sig snabbt i landet.

DAILY Är detta slutet för kommunismen på Kuba?

Aftonbladet Daily med Thomas Gustafsson, oberoende Kubakännare och författare.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Är detta slutet för kommunismen på Kuba?